- Project Runeberg -  Finland i 19de seklet. Framstäldt i ord och bild af finska skriftställare och konstnärer /
340

(1893) [MARC] With: Leo Mechelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. De bildande konsterna af J. J. Tikanen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sina till största delen finska ämnen, är Edelfelt den mest kosmopolitiske bland våra artister. Men
öfverallt visar han sig såsom en mästare af hög intelligens och medvetet herravälde öfver sina
uttrycksmedel.

illustration placeholder
Ill. ALBERT EDEFELT.                        O. ANDERSEN.

Drottning Blanca, efter en tafla af A. Edelfelt.


Ännu kan den impuls Edelfelt gifvit den finska konsten icke beräknas. Men det torde dock
ej vara för mycket att säga, att det i främsta rummet varit han, som sedan slutet af sjuttiotalet
bestämt och oafbrutet höjt den finska allmänhetens fordringar på konstproduktionens artistiska värde.
Det kan anses betecknande för smakens utveckling i Finland på senaste tider, att i detta
land, hvars fattigdom blifvit
ett ordspråk, lyxmåleriet i
dess mest raffinerade form,
det miniatyrlika
behandlingssättet, kunnat få en
representant. Till Gunnar
Berndt-sons (f. 1854) små, bijouartade
bilder af detta slag — vi
nämna såsom exempel
»Konstkännare i Louvre» (1879),
»Almée» (målad i Kairo 1883)
samt likartade porträtt af
värde — sällar sig den glada
parisiska genretaflan »Brudens
visa» (1881). Under senare
år har Berndtson dessutom
med samma delikatess målat
scener ur det finska
krigar-lifvet i skog och mark.

Tvenne med Edelfelt och
Berndtson ungefär jämnårige
bildhuggare, Robert Stigell
(f. 1852) och Ville
Vall-gren (f. 1855), häfva
jämförelsevis långsamt arbetat sig
upp genom konstens
svårigheter till ett allmänt
erkännande. Den förre började i
Rom (»Amor med rosen»
1876), för att senare i Paris
göra en ännu afgjordare
frontvändning, än Runeberg. Hans
senare arbeten utmärkas
nämligen af en kraftrealism, som

gör ett märkvärdigt afbrott i den finska konstens stillsamma grundton — en realism, som ibland
slår öfver i brutalitet, men som i den dramatiskt stortänkta gruppen »De skeppsbrutne» (salongen
1891) i sin hänsynslösa konsekvens firar en verklig triumf. Afven Vallgren, som från början
studerat och fortsättningsvis arbetar i Paris och där, liksom Edelfelt, blifvit lika mycket fransman
som finne, trädde sent, men då hastigt, fram i första ledet bland våra konstnärer. Listan på hans
verk är redan både lång och omvexlande — genrefigurer i stort eller litet format, fristående eller
i relief, allegoriska, mytologiska och religiösa ämnen, porträttbyster och historiska ståndbilder af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:47:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finland19/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free