Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B. Musiken. Af R. F. von Willebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den första, som efter henne framgångsrikt egnat sig åt sångkonst i vårt land, är fröken
Emilie Mechelin (f. 1838), elev af Masset i Paris, under flere år en af hufvudstadens mest
anlitade konsertsångerskor.
Hennes elever fruarna Ida Basilier-Magelsen (f. 1846), Emmy Strömer-Achté (f. 1850)
och Emma Engdahl (f. 1852), de två förstnämnda därjämte elever af Masset och den sistnämnda
af fru Marchesi i Paris, hafva företrädesvis egnat sig åt dramatisk sångkonst, fruarna Basilier och
Achté vid den finska och fru Engdahl vid den svenska scenen i Helsingfors. Ida Basiliers
konst-närsverksamhet inom eget land blef dock jämförelsevis kort, i det hon under åren 1871 —1876
var fäst vid operan i Stockholm och efter därpå ingånget äktenskap varit bosatt i Norge. Såväl
på scenen som i konsertsalen har fru Basilier gjort sig känd såsom en utmärkt koloratursångerska.
Fru Strömer-Achté, hvars sköna röst och sällsynt rika konstnärsbegåfning under »finska operans»
tid (1871 —1879) utgjorde dess främsta stöd, har därefter endast undantagsvis, senast vid några
af henne anordnade operaföreställningar i liufvudstaden (1891—1892), funnit tillfälle till
utbildning och användning af sin utpräglade sceniska talang. Äfven fru Engdahls teaterbana afbröts i
förtid, då svenska teatern, ungefär samtidigt med den finska, nedlade sin operarepertoar. Sedan dess
har hon dock under spelåret 1888—1889 såsom primadonna tillhört det af Aug. Arppe ledda
»Inhemska operasällskapet», hvarförutom hon kreerade hufvudrollen i Pacius’ opera »Loreley» (1887).
Europeiskt rykte har bland nutida finska sångerskor tillfallit endast fru Alma Fohström-von
Rode (f. 1856), elev af fru Nissen-Saloman i S:t Petersburg och Lamberti i Milano, samt fröken
Hortense Synnerberg (f. 1856), elev af Lamberti. Efter korta engagement vid finska operan
hafva båda med glänsande framgång uppträdt dels på scenen, dels på konserter i de flesta af
Europas och Amerikas hufvudstäder, samt äro för närvarande (1893) anstälda i Ryssland, Alma
Fohström såsom primadonna vid ryska operan i Moskva, Hortense Synnerberg vid ett resande
operasällskap. Fru Fohströms höga sopran, i förträfflig skola utbildad till utomordentlig
konstfärdighet, ställer henne i främsta ledet bland samtida koloratursångerskor. Fröken Synnerberg är
i besittning af en ovanligt djup och klangfull altstämma.
»Lieder»-sången äger uti fru Maria Collan (f. 1845), dotter till F. Pacius och enka efter
K. Collan, en framstående representant, som specielt återgifver sin faders och sin makes täcka
skapelser med oefterhärmligt behag.
Ett icke ringa antal talangfulla yngre sångerskor bereder sig att träda i de förenämndas spår
och skall för visso under framtiden med heder representera den vokala konsten i landet.
Manliga sångkonstnärer af betydenhet hafva härintills hos oss varit än mera sällsynta, än de
k vinliga. Den så allmänt omhuldade kvartettsången tar de flesta vackra röster i anspråk utan
att lända deras själfständiga utbildning till fromma, och utsigten till tryggad existens hör i vårt
land tills vidare icke till konstnärsbanans lockelser. Sålunda har bl. a. N. Paldani (f. 1842),
oaktadt sin musikaliska begåfning och sällsynt sköna tenorröst, kvarstannat inom amatörernes led.
Finska operan lyckades dock under sin korta, men i många afseenden lysande verksamhet
äfven bland män tillvinna sig goda krafter. Bland dem må nämnas barytonsångarne Elis Duncker
(1844—1876) och Bruno Holm (1852—1881), båda i förtid skördade af döden, Filip Forstén
(f. 1852), sedermera under en tid fäst vid k. operan i Stockholm, nu konsertsångare i Wien, och
Hjalmar Frey (f. 1856), f. n. anstäld vid k. ryska operan i S:t Petersburg, de enda finska
sångare, som vunnit rykte utom landets gränser, samt Abraham Ojanperä (f. 1857), numera
sånglärare vid musik institutet i Helsingfors. Tenorsångaren Gustaf Holmström (f. 1855) har varit
anstäld vid särskilda operatrupper i Skandinavien och Finland.
Operan, fåtaligt representerad bland inhemska konstverk, har äfven på våra scener varit en
jämförelsevis sällsynt gäst. Dess historia faller i detta afseende nästan helt och hållet inom
1870-talet. Äfven tidigare hade operor visserligen med större eller mindre framgång blifvit gifna
i hufvudstaden, dels af amatörer, dels af utländska sällskap, men först under nämnda tid förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
