Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C. Den sceniska konsten. Af Werner Söderhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
måhända Nora i Ibsens »Dukkehjem» ocli Kirsti i v. Numers’ »Elinan surma» som individuela
skapelser högst. Utländsk publik har gifvit oss rätt i vår beundran för henne: i Buda-Pest, i
Stockholm, i Köpenhamn, i Berlin har hon uppträdt under stort bifall. Af finska teaterns öfriga
sujetter må nämnas dess första regissör, Oskar Vilho, Bruno Böök båda bortryckta af
döden Benjamin Leino, den enda kvarstående från teaterns första uppsättning, och Kaarola
Avellan.
Liksom denna teater frambragt en finsk skådespelarekonst, så har den ock skapat en finsk
repertoar. Den har eggat till dramatisk produktion, och från dess tilja hafva en numera ganska
omfångsrik litteraturs förstlingar presenterats för publiken; den har varit ett vehikel för
införlif-vandet af den inhemska svenska liksom af den utländska dramatikens bästa alster med
litteraturen på finska och har sålunda äfven i detta afseende gjort det nationela kulturarbetet
oskattbara tjenster. Repertoaren har för öfrigt icke rättat sig efter dagtyckenas vindkast, utan fastmer
sträfvat att uppfostra publikens smak: inhemsk dramatik af värde i första rummet och det bästa
af utländsk, äldre och nyare, därbredvid, har varit den ledande grundsatsen. Shakespeare, Moliöre,
Schiller, Holberg, Ibsen, Björnson äro lika mycket hemma på finska teaterns scen som Runeberg,
Topelius, Minna Canth och v. Numers. Äfven spelsätt och yttre utstyrsel hafva städse burit
prägeln af konstnärlig insigt. Det bästa vitsord härom liar gifvits af en bland Europas
förnämsta skådespelare, som efter en representation här yttrade sin förvåning öfver att teatern var
så ung, då ju allt tycktes gifva vid handen, att den arbetade med en gammal god tradition
till stöd.
Dessa resultat äro till en del frukter af en utomordentlig hängifvenhet såväl från
konstnärernas egen sida som från publikens; finska teaterns vänner hafva nämligen icke skytt de största
ekonomiska offer för att upprätthålla en anstalt, hvilken nära nog blifvit de finskt-nationela
konststräfvandenas centrum. Men största andelen i alla dessa vinningar har likväl doktor Bergbom.
Utan lians mångsidiga begåfning och rastlösa energi, utan den lyftning han förstått förläna det
största som det minsta hade helt visst ej finska teatern så säkert och så segerrikt gått sin väg
»per aspera ad astra». Det bör jämväl icke blifva onämndt, att vid sidan af d:r Bergbom hans
syster, Emilie Bergbom, som med mindre vanlig insigt och kärleksfull energi gjort broderns
uppgift till sin, har en väsentlig del i teaterns framgångar.
Som ett erkännande af d:r Bergboms förtjenster om fosterländsk odling liar landets regering
tilldelat honom en årlig lifstidspension.
Helsingfors’ teatrar åtnjuta för närvarande ett anslag af 24,000 mark hvardera. Därtill
kommer ännu för svenska teatern en hyra af 1,000 rubel för kejserliga logen och för den finska
ett extra statsanslag af 8,000 mark gifvet i betraktande af nödvändigheten för finska teatern
att själf utbilda sina skådespelare - äfvensom från Helsingfors stadsfullmäktige ett belopp med
vilkor att gifva fem folkrepresentationer om året till halfva det vanliga biljettpriset. Svenska
teaterns enskilda garanti har de senare åren vexlat mellan 30- och 10,000 mk; finska teatern
har under samma tid haft sig tillförsäkrad en årlig enskild garanti af 12- till 10,000 mark.
I landsortsstäderna hafva, utom den finska skådespelaretruppen, tidt och ofta teatersällskap
från Sverige gifvit föreställningar. Tvenne inhemska kringresande trupper hafva på senaste tider
blifvit uppsatta: en svensk, som står under ledning af en inhemsk man, skådespelaren A. Arppe,
samt nyligen äfven i Sverige och Norge med framgång uppfört arbeten af finska författare,
äfvensom Aspegrens »finska folkteater».
Werner Söderhjelm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
