- Project Runeberg -  Finländska bidrag till svensk språk- och folklifsforskning /
91

(1894) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bak och omvänd ordföljd. 91

jag resa ock I raårgon skall jag resa. — Ämnar
du resa? Skall du resa? — Äfter en stund är
brevet färdigt ock Äfter en stund är brevet
skrivet. Då man tager supinets uppkåmst i betraktande, inser
man, att vid jälpvärbet „havaa ett liknande förhållande äger
rum. — Uttrycket: Månne han kåmmer? (i motsats till
en fråga sådan som: när kåmmer han?) har sin ordföljd
äfter: Månde han kåmma?, där jälpvärbet som vanligt

i en fråga står i omvänd ordföljd.

Det nu framstälda anjiver ordföljden i vanligt
språkbruk. Men i nästan alla de anförda fallen medjiver språket
även en rak ordföljd, vilken man åfta påträffar i poetisk
stil. Så t. eks. kann man säga: På gården hunden (en
hund) själler. Då hösten kåmmer, gräset vissnar.
Honom jag åfta träffade. „Jag måste upp",
Döbeln sade, „om jag i graven låg*. I mårgon frisk
du blir. — Detta skulle jag anse bero därpå, att de fall,
då subjäktet enligt tankens fordringar ock det vanliga
språkbruket står främst, äro så talrika, att de utöva en stark
in-värkan på alla övriga fall, så att även vid dem samma
ordföljd är åtminstone möjlig. Detta bestyrkes ytterligare därav
att man, i stället för att sätta ett betonat advärbial, objäkt
eller dativbestämning främst i satsen, åfta föredrager att
pla-sera dem in uti satsen ock framhålla dem jenom blåtta
tonen: Han hälsade på mig, icke på dig. Han slog
både häst och karl. I dessa eksämpel har det jenom ett
pronomen uttryckta subjäktet alis icke någon tonvikt, men
står dåck enligt pluralitetsanalogi främst. T. o. m. i frågor
kann rak ordföljd sålunda användas: Du kåmmer inte?
Även i önskningar kann det stundom sje: Ack, jag vore
där så järna.

Vad O att jag vore där, om jag blått vore där,
beträffar, vilka ejäntligen äro bisatser, så är det en jenom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:48:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finlandska/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free