Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samöstev., for hav. främmande novationer.
143
af de äfven sammastädes förekommande ljudlagsenliga formerna på
an); likaså att urspr, -ri, med samma funktion, uti åländskan
uppträder som -re. Rågö-Wichterp.- och Dagö-Gsvby mål ens komparati
vändel-ser -ari (-Iri), -ri är jag däremot mera böjd att identifiera med fsv.
-arill, -rin (jf. § 9,i«). Till följd af invärkan från hsv. är det väl ock
som obest. sing. af neutrala ia-stammar i m. och v. Nylands,
Eg. Finlands o. Ålands mål ofta eller alltid visar ändelsen (*ä, -i),
plur. af adjektivens starka deklinationssystem i samma
trakter utom Korpo-Houtskär och dessutom på Nargö städse ändelsen
-a1), och som part. pres. äfvensom superlativens svaga form
i Ålands h:d, positivens på fasta Åland, och en del andra ord,
adverb m. m., i flere eller färre af de finländska målen tyckas jäfva
den ofvan framstälda apokoperingslagen. — Trots alt det nu anförda
kan emellertid denna ljudlags existens icke dragas i tvifvel. I O s t e
r-sjöprovinsernas dialekter (excl. Nargömålet)
framträder densamma fortfarande fullt tydligt. Men äfven på
denna sidan Finska viken och på Nargö har den kvarlämnat
omisskännliga spår, i ty att slutljudande vokal saknas efter urspr,
lång eller svagtonig stafvelse uti
a) obest. sing. af neutrala ia-stamssubstan t i v uti
Öbott., Sat., ö. Nyl. o. Nargö, sporadiskt äfven i v. och m. Nyl. samt Eg.
Finl.; t. ex. dlk ’dike’, ärand ’ärende’.
b) obest. sing. af svaga substantiv i Lappfjärd (åtm.
norra delen), Närpes, Korsnäs o. Petalaks samt fakultativt i Pörtom
t. ex. bakk ’backe’, tjëld ’källa’; likväl har vokalbortfallet här på
analogisk väg blifvit utsträkt jämväl till de kortstafviga svaga
substantiven, t. ex. stäk ’stake’, lëd ’lada’ (: stakan, lädun = bakk, tjðld:
bakkan, tjëldun). Också i de öfriga finl. målen har i ett och annat fall
den ljudlagsenliga formen räddats genom ordets ögg. till stark
deklination, t. ex. v. Nyl. etc. tQm ’tumme’, Pargas etc. làkk: fsv. lokke
’spindel’, Vörå etc. im ’ånga’: sv. diall. ämme, got. ahma. Apokoperingen,
d. v. s. ett af densamma värkadt sammanfall i obest. sing. af
lång-stafviga svaga och starka fem., förutsättes dessutom med nödvändighet
*) Den starka adjektivdeklinationens inhemska pluralform har
dock i allmänhet bibehållit sig hos de indefinita pronomina; sålunda
öfveralt utom på Nargö (o. fasta Ål.?) migg o. d. ’många’; hela Nyl.
och Eg. Finl. nagär någär några’; Nyl., ö. Eg. Finl., Nargö ädär andär
’andra’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
