- Project Runeberg -  Finländska bidrag till svensk språk- och folklifsforskning /
144

(1894) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144

De ostsvenska dialekterna.

af det faktum, att de sistnämda i mänga fali antagit svag böjning —
t. ex. dðtrá o. d. (därjämte dock flerstädes dðtlr o. d.)t m. Öbott. etc.
fjldru ’fjäder’, ignu ’agn’ — i vissa trakter (Vörå, Ålands ösocknar) t.
o. m. i de flesta fall, ehuru endast i fr. om pluralen (§§ 25, 38).

c) best. formen till mask. pluraler på urspr,
stafvelse-bildande r i alla finl. dialekter — t. ex. fðtrln o. d.: fsv. fotrene,
bfln-drin o. d.: fsv. böndrene — samt i Öbott., Sat., de åländska
ösock-narna, Houtsk. o. (alternativt) det östligaste Kyl. äfven annars i best.
plur. af mask. substantiv; i Houtsk., Jeppo o. nordligaste Öbott.
likväl endast af starka sådana. Ex. hättan o. d. ’hästarne’ (fsv. hæstane),
synän o. d. sönerne’ (fsv. synene), dräpan (Houtsk. etc. dråpana, -una)
’dropparne’ (fsv. dropane)x). Till följd af analogibildning efter
masku-linerna bilda också de starka femininerna inom samma gränser som
de förra best. pluraler på -rän, resp. -an, (-än?) o. d. *).

d) plur. af adjektivens starka deklinationssystern
i Öbott., Sat., Korpo-Houtsk. och ö. Nyl.*) — nämligen för så vidt
denna form utgår från den gamla ack. mask. (jf. mom. 63). Ex.:
rik ’rika’.

e) adjektivens svaga deklinationssystem, dock icke
på fasta Åland och, hvad superlativens beträffar, icke häller i de
åländska skärgårdssocknarna, t. ex. lig luåg ’(den, det, de) låga’ (fsv. laghe,
-a, -tt), fullast (Kök. etc. follaSfe) ’(den, det, de) fullaste’ (fsv. fullaste,
-a, -w).

f) adjektivens a-lösa komparativ öfveralt utom i
åländ-skan — t. ex. bltftr: fsv. bfBtre -a; äfvenså deras a-komparativ i m.
och s. Öbott. (fr. o. m. Vörå), Sat., Korpo-Houtsk., Iniö, fakultativt
också Kök., t. ex. dyran, -ar, diran ’dyrare’ (fsv. dyrane -a, -arc -a).

l) De ifrv. formerna förutsätta en direkt mot got. jainai
svarande, d. v. s. ej med analogiskt slut-r försedd form af artikelns nom.
plur. mask. (jf. Noreen, Gesch. d. nord. spr. § 185,6); att de vore
identiska med de gamla ackusativerna, något som visserligen är formelt
möjligt, synes mindre sannolikt i betraktande af nominativens
förallmänligande i obest. plur. I fem. efterföljdes däremot ändelsevokalen
ursprungligen af r och apokoperades därför icke. — *) Däremot
upprätthåller estsvenskan motsättningen mask. -an: fem. -ana. Också i
Pedersöre uppgifvas femininerna (men ej maskulinerna) kunna bilda
best. plur. med änd. -ana. — •) Om spår af samma företeelse i andra
mål se noten å föreg. s.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:48:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finlandska/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free