Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
mer med ljudlagsenl. m[m] talrika skenbara undantag från vår regel.
Sådana äro: best. sing. timmri (jte timbri): obest. sing. timmlr -ur; Ormsö
pret. fammla: inf. fammuf ’famla’ (ä. nsv. fambla); trumm tràmm (i
allmänhet där jte trumb): best. sing. trumma trimma, pl.-ar; Rågö-Wichtp.,
Rund lim iuam ’lam’: best. f. limi luami, pl. limir luamu. I Runö- och
Rågö-Wichtp.-målen är denna utjämning t. o. m. regel hos urspr,
enstafviga substantiv.
80. s, st samt sk hafva icke i förening med ett
efterföljande j, sk ej häller framför palatal vokal utvecklat sig
till ett s-ljud. Ex.: siOkär o. d. ’sjuk’, äsjå o. d. ’äsja’, stjärnå
o. d. ’stjärna9, skiSt o. d. ’skjuta’, skägg o. d. ’skägg’.
Betr. j-ljudets natur i de skilda dialekterna jf. §§ 3.2, 4,2, 9,21;
om utveckling af skj, sk> till stj samt af sk1, skj, stj till Stj, sts, s se
§§ 12, 35, 43, 49; 33; 16; 18. — I uddljudet bibehålles sj (si)
likväl numera endast af Ösjprov.-dialekterna samt vissa mål i Öbott. (åtm.
Vörå samt Pedersöre h:d utom Gkby-Nvet.) och Satak. (åtm. Hvbofj.);
dessutom spåras det i ö. Nyl.: Borgå sji ’sjö’, sjugg ’sjunga’. De flesta
finländska mål hafva, tvifvelsutan påvärkade af hsv., ersatt detsamma
med S-ljud. Detta uppträder mångenstädes, till följd af
Ijudsubstitu-tion, i form af ett dentipalatalt s. Hvad åter in ljudande sj
beträffar, så upprätthålles det i Ösjprov., Hvbofj. och n. Öbott. samt —
uti vissa ord — i e. och m. Nyl. och i Eg. Finl. (åtm. Pargas); för
öfrigt är det utbytt mot S. — Också st], sk], sM och deras
motsvarigheter hafva, om ock i vida mindre utsträckning än s|, lidit intrång af
S-ljudet. Sålunda äro de helt och hållet ur bruk i somliga delar af
Öbott. (Munsala; Korsholms h:d söder om Yasa*); Lappfjärd o. Sideby)
och på fasta Åland. I de åländska ösocknarna fortlefva de (under
formen stj o. d.: § 35) blott sporadiskt; ur Korpo- och Houtsk.-målen
anföras för en del hithörande ord endast former med S, och äfven i
östligaste Eg. Finl. och v. Nyl. håller detta ljud på att öfverflygla det
genuina stj (= stj, skj, sk» enl. § 43) «).
*) Åtm. i Petal. har stj ännu i mannaminne blifvit användt. —
*) Eget nog uppvisa många finl. mål i enstaka ord en motsatt
förändring — stj (eller skj) för S = urspr, sj - -1, ex. Nkby st ju gg ’sjunga’,
Vörå frtjük ’sjuk’, stj8 ’sjö’, Kökar Stjüda ’sjuda’, Stj öga ’suga’ (isl. siúga),
Houtsk. stjølv ’själf, Kyrksl. skjð ’sjö’. Dylika bildningar härfiyta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
