Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 1 Samöstsv. arkaismer i förk. till hsv. 165
81. Den ljudlag, p& grund af hvilken urspr, l&ng
vokal — utom ä — 1. diftoog och följande kort m i hsv.
förbytts till kort vokal + långt m, saknar motsvarighet i östsv.;
t. ex. dSmär o. d. ’dömer’ (isl. démir), biömån o. d. ’blomman’
(fsv. bloman), häim o. d. ’hem’ (isl. heim).
Ytterst sällan — i ett eller annat ord hos en del dialekter —
har det genuina kvantitetsförhållandet fått vika för det hsv., t. ez.
Närpes etc. btumm o. d. ’blomma’, v. och m. Nyl. himm ’hem’.
82. Urspr, lång vokal 1. diftong och följande kort
tonlös explosiva kvarstå framför urspr, stafvelsebildande
konsonant utan att som i hsv. byta kvantitet. Ex: fBtftr o. d.
’fötter’ (isl. ßtr), gäitär o. d.1) ’getter’ (isl. geitr), sökn o.
d. ’socken’ (isl. sókn)2).
S. Öbott. nätär ’nätter’, såkn ’socken’, ffftär ’fötter bero på
utjämning med best. f. nättren, såkknen, fðttren, i hvilka former vokalen
här ljudlagsenligt förkortats (§ 28; i Hvbofj. upprätthålles ännu
växlingen såukn: sukkne). Däremot torde formen nätär i ö. Eg. Finl., v.
Nyl., Nargö och Rågö-Wichtp., för hvilka trakter samma förklaring ej
är möjlig (jf. § 2,16), hafva fått sin korta vokal från hsv. Mera
osäkert är det, huruvida n. öbott. sukn suhn ’socken’ bör på enahanda
sätt förklaras. Fall af fullständig anslutning till hsv., d. v. s. med
afseende å såväl konsonantens som vokalens kvantitet, förekomma
äfven. För ’fötter’, ’rötter’ uppgifvas från Nargö blott formerna fättär,
rättär (däremot gäitär, nätär, bSkftr ’böcker’). Pluralen grtfppär ’gropar’
i ö. Eg. Finl. och v. Nyl. — öfriga trakter hafva grffpär — är bildad
sannolikt från den osäkerhet, hvartill förekomsten af parall el former
med S- och stj-, skj- gifvit anledning. En liknande psykologisk grund
hafva Borgå, Sjundeå kjënst ’tjänst’, Kyrksl. kyv ’tjuf, Pyttis
hilrn-’järn-’, Lapptr. siQlå ’stäfva’ (isl. skiöla) m. fl. former. — *) M. Öbott.
(åtm. Vörå) Jftitur, Runo gäitä (hvardera motsv. hsv. *getor). — 2)
Måhända bör dock äfven hsv. frånkännas en ljudlagsenlig
kvantitetsförändring i detta fall — jf. åker, åter, göpen. De hsv. formerna med
förändrad kvantitet vore då att förklara på samma sätt som de
sydösterbottniska (se anm. här ofvan), såsom analogibildade till best. f.,
resp. plur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
