Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 2 Nära samöstsv. företeelser.
173
II och III svaga konjugationerna. Ex.: bindist o. d. ’bands’,
fikkist o. d. ’ficks9, bärist o. d. ’bars’ (: akt. band o. d., fikk
o. d., bär o. d. = bygdist o. d. ’bygdes’, tröddist o. d.
’troddes’: akt. bygd o. d., trodd o. d. *).
C
10. i kvarstår i svagtoniga stafvelser utan att öfvergå
till e,
a) om det är slutljudande (urspr. 1. till följd af östsv.
konsonantbortfall, enl. § 1,57), öfver hela språkområdet utom
Ålands h:d, t. ex. fyri o. d.2) ’fore’ (fsv. fyri), drivi ’drifvet’
(fsv. drivit).
b) i annat fall — dock ej framför r; ang. dess
bevarande i denna ställning se § 9,20 — allestädes utanför Ålands
h:d, Satakunda och Österbottens södra hälft, t. ex. 2 pl. imp.
fallin o. d. ’fallen’ (fsv. fàUin), brändist3) ’brändes’ (fsv.
brændis), tjitil o. d. 4) ’kittel’ (fsv. Tcætü).
Långstafviga svaga mask., som i sing. generaliserat den gamla
nominativen (jf. § 1,62 aum.) förete likväl i best. f. ändelsen -[ä]n i
samma utsträckning som och p. gr. af invärkan från de starka
masku-linerna, med hvilka de i o b est. sing. till formen sammanfallit (§ 1.49),
t. ex. Nyl., Eg. Finl. utom Houtsk. åksän o. d. ’oxen’, liksom ärmän
’ormen’5). På samma sätt hafva de neutrala m-stamssubstantiven
bragts till öfverensstämmelse med öfriga starka neutra också hvad
best. f. beträffar, t. ex. Nyl. etc. bältä btøtä ’bältet’, liksom torpä
’torpet’. Artikeln innehåller som bekant urspr, e (som dock i östsv.
mångenstädes öfvergått till i, jf. §§ 7,aV2, 9,sl/2, 13, 24, 41, 43). I Finl.
och på Nargö ändas best. formen till substantivpluraler på urspr, -ir,
som här enl. § 3,1 blifvit -är, i anslutning till dessa på -än o. d. i st.
f. på -in o. d. (jf. § 1,27), för så vidt ej ändelsen är -ren o. d.; spår
*) Jf. betr. ändelsebortfallet i sistn. former § 1,49. — •) Y. Eg.
Finl. fört. — *) N. Öbott., Ormsö, Nuckö o. Runö br&nst. — *) Ösjprov.,
v. Eg. Finl. kiäyl/l o. d. — 5) Likväl finnas enstaka undantag, t. ex.
Korpo, Nagu (etc.?) gobbin ’gubben’, Nyl. grannin (jte grannän)
’grannen’ (:gröpän ’gropen’ etc.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
