Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nord finl.syd finl. företeelser,
183
också för mask. sing. Sålunda t. ex. mask. o. fem. bräid
’bred’, jf. fsv. mask. bréþer: fem. bréþ.
I Eg. Finl. o. Nyl. brukas dock äfven, såväl i mask. som i fem.,
den gamla mask.-formen; se § 8,4. — Jf. hvad i § 36 säges om målen
på fasta Åland.
B
8. t — ursprungligt såväl som enl. § 1,17 af þ
uppkommet — har sannolikt åtminstone i södra Finland,
Sata-kunda och södra Österbotten t. o. m. Malaks öfvergått till
k, ifall det efterföljts af w, t. ex. kwinn o. d. ’tvinna’, kvart
o. d. ’tvärt’.
Ang. bortfall af k framför w i vissa sydösterbottniska mål se
§ 27; att här tw-, innan det blifvit w-, värkligen öfvergått till
kw-bevisas af det fortfarande halfvokaliska v-ljudet; jf. § 1,23. —
Skenbara undantag från regeln, beroende på hsv. invärkan, förekomma
emellertid öfveralt i större eller mindre antal. I Nagu, Korpo och
Ålands h:d tyckes t. o. m. tv- vara genomgående (däremot icke i Houtsk.:
jf. kvätt ’huggspån’ m. isl. pueit). Med hänsyn till det avancerade
stadium af försvenskning, på hvilket målen i dessa trakter i allmänhet,
och de öfriga sydfinländska dialekterna i ifrv. punkt befinna sig, tror
jag dock ej, att man bör frånkänna de förra öfvergången tw .> kw.
9. Den ljudlagsenligt (§ 1,49) apokoperade
ändelse-vokalen i obest. sing. af svagt böjda substantiv med urspr,
lång rotstafvelse har — utom i Lappfjärd (åtm. norra delen).
Närpes, Korsnäs och Petalaks (§ 31) — blifvit återstäld
genom en från plur. och best. sing. utgående analogibildning
efter de kortstafviga svaga substantiven. Så äfven på Nargö.
Ex.: grimå o. d. ’grimma’ (: grlmån, -år, -åna o. d. = finu ’fena’:
finun, -ur, -una o. d.), tlma ’timme’(: timan, -ar, -an o. d. =
båga ’båge’: bågan, -ar, -an o. d.).
I Pörtom, isht. den södra delen, samt i Malaks användas
jämsides med de sålunda uppkomna formerna sådana utan ändelsevokal.
— Några svaga substantiv hafva genom att träda öfver till den starka
deklinationen undandragit sig ifrv. ombildning; jf. § 1,49 anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
