Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
De östs veneka dialekterna.
där nämda ändelse brukas i samma utsträckning som i de sydfinländska,
torde den bero pä in värkan från hsv. Måhända är samma förklaring
också för de senares vidkommande att föredraga framför den
ofvan gifna.
3. Adjektiven hafva i singularis af den starka
deklinationen (ang. dess plur. se § 2,6) äfven i attributiv ställning
antagit det predikativa systemets former (jf. § 1,37). Ex.:
attrib. och pred. mask. o. fem. stark&r stark — jf. t. ex.
Runo attrib. mask. starkan, fem. starku : pred. mask. starkär,
fem. stark.
Enahanda förhållande eger rum i åländskan, Houtskärs- och
Nargömålen — hvilka med hänsyn till denna punkt kunde föras till
den sydfinl. gruppen — samt i vissa andra nordfinländska och baltiska
mål, jf. §§ 25, 56.
4. Den gamla maskulinformen i adjektivens starka
singularis (jf. §§ 1,37, 8,3) har blifvit införd ocksä i femininum.
Nargö och, som det tyckes, Houtskär ligga innanför denna
företeelses råmärken. Ex.: mask. o. fem. dffiivär ’döf; jf.
fsv. mask. døver: fem. døf.
Att likväl målen i Nyl. och Eg. Finl. äfven bruka den gamla
femininformen i mask. och fem. sing., framgår af § 4,7.
5. Formen för det mediopassiva supinet i II och III svaga
konjugationerna har ombildats sålunda att den utgöres af det
aktiva supinets form (sådan denna gestaltat sig enl. § 1,65)
+ a + mediopassivmärket (enl. § 1,66 utvidgadt med t);
ändelsen är således i II konjugationens 1 klass -däst (-dast,
§ 1,22), i dess 2 kl. -tast, samt i III konj. -ddast. Målen i
Egentliga Finlands västligare socknar följa likväl m. afs. å
denna form de angränsande nordfinl. dialekterna. Den ifrv.
bildningens ursprung är dunkelt. Möjligtvis har man att söka
det hos den verbklass i fornspråket, till hvilken |)ora (pret.
J)orda, sup. \orat) hörde. — Ex.: bygdast bigdast ’bygts’,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
