Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Österbotten (och Satakunda?)
213
past = isl. verit) — ett förhållande som väl är att
förklara så, att utvecklingen a > ä egt rum tidigare i svagtoniga
stafvelser än i starktoniga, där den genomförts först efter
den ifrv. öfvergången ä > i. I vissa mål göra pret part. och
sup. af några starka verb undantag till följd af påvärkan
från presensstammen, t. ex. Gkby-Nvet. dräpi ’dräpt’, läsi ’läst’.
En annan företeelse, hvars råmärken måhända omfatta såväl
Österbotten som Satakunda, är en utveckling af kort y i
förbindelse med ett följande kort g-ljud framför en annan
konsonant till diftongen tfu2): mBuZu o. d. ’mögel, möglig’: isl.
mygla, -ugr; (s. Öbott.) niful ’tapphål i båtbottnen’: no. nygla\
(s. och m. Öbott.) 8ui[u] ’öfverläder på sko’: Vbott. yqd\
(n. Öbott.) Iffud ’lögn’: fsv. lyghþ. De få undantag, som
finnas, t. ex. m. och s. Öbott I8gd IBgd, kunna bero på
association med besläktade former, som stått utanför ljudlagen i
fråga. — Vidare är här att märka, att genitiven hos alla
nomina propria, äfven de starkt böjda, erhållit ändelser,
bestående af den svaga deklinationens gamla oblikändelser +
genitivmärket -s (jf. § 1,35). Att egennamnen framom andra
substantivkategorier låtit denna genitivtyp, som tydligtvis
tidigare tillkom blott n-stammarna, blifva enhärskande, har
tvifvelsutan sin grund i den öfvervikt dessa just här egde
(äfven hos maskulinerna: märk den stora mängden af mask.
„Kurznamen"). Genitivändelsen vore således hos mask. nom.
propr. -as, hos feminina -us (-ås), om icke en
utjämning egt rum, i allmänhet sålunda att -as blifvit
genomgående — t. ex. antas ’Antes (Anders’)’, kalas käZas ’Karls’,
annas ’Annas’ — men i Vörå (och grannsocknarna i norr?)
till förmån för -us — t. ex. antus ’Anders’, kälus ’Karls’,
’) M. och s. Öbott. (samt Sat.) ffuri fyri ’farit’, vuri vyri vøri vari
’varit’. — *) Ett spår af en liknande ljudlag i Eg. Finl. har jag trott
mig kunna konstatera § 1,55 not. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
