Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
De östs veneka dialekterna.
jugations 2 klass (jf. betr. dennas ändelser § 1,65; betr.
behandlingen af förbindelsen rt §§ 1,22, 2,4, 17, 18, 21, 25), t.
ex. joe o. d. ’gjord etc.’, lät o. d. ’lärd etc.’, styf o. d. ’styrd
etc.’. Denna heteroklisi har likväl Vöråmålet i en del ord
aflägsnat genom att efter mönster af öfriga verb af II konj.
likdana pret. part. och sup. med pret ind. (som emellertid
kommit att ändas på Id o. d., § 21); för öfrigt har tvärtom
pret. ind. dragits öfver till 2 kl. (§ 13), utom i södra
Österbotten, där heteroklisin ännu upprätthålles.
Vi komma nu till de företeelser, som äro utmärkande
för dialekterna i norra och mellersta Österbotten.
Här har h i förbindelsen hv- (hw-) förstummats, t. ex. wit
vit ’hvit’, wadan vadan ’hvadan’. Ljudlagens södra gränslinje
skär Korsnäs socken och sammanfaller för öfrigt med
Korsholms härads sydgräns. Måhända är dock aflägsnandet af h
åtminstone i en del af Pörtom icke ljudlagsenligt; en antydan
härom innebär, synes det, uppgiften, att uttrycket kvitt gån
’hvitt garn’ brukas af den älsta generationen i socknens
kyrkoby. Ungefär samma område har en annan företeelse,
utvecklingen af ett v-ljud (ang. hvars närmare beskaffenhet
se §§ 14, 25, 26, 31) efter ö och ü, där dessa icke efterföljdes
af konsonant, t. ex. böw o. d. ’bo’, siuw o. d. ’sju’, sköwar
o. d. ’skor’; i slutljudet är dock v-ljudet flerstädes antingen
reduceradt (så i Pedersöre o. Purmo) eller saknas det helt
och hållet (så i Petalaks). — Likaså ända ned i Petalaks och
Korsnäs, men icke i Pörtom, spårar man en förändring af
uddljudande tenuis framför n till tonlös nasal. I allmänhet
representeras sålunda kn- (såväl det ursprungliga som det
enl. föreg. § af gn- uppkomna; tn- och pn- förekomma ej i
uddljudet) af nr\-, men i Petalaks och Korsnäs af tonlöst g
(d. v. s. den med explosivan hoinorgana tonlösa nasalen) +
n-Det senare är påtagligen det primära, hvaraf såväl nn- som
det i Gkby-Nvet. o. Teerijärvi (samt Esse?), ehuru sällan, an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
