- Project Runeberg -  Finländska bidrag till svensk språk- och folklifsforskning /
225

(1894) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§§ 16, 17 Pedersöre h:d. 225

en dentilabial nasal, om f eller v följer, t ex. trurøf ’trumf,
bränvin ’bränvin1. En olikhet mot säväl hsv. som de
angränsande målen förete dialekterna i Pedersöre h:d slutligen
därutinnan, att uddljudande dj-, hvaraf som vi ofvan sett blifvit
dz-, bevarat d-ljudet, såvida ej hsv. inflytande gjort sig
gällande (jf. ofvan): t. ex. dzur ’djur’ (hsv. utt. jur), dzivi
’gifvit’ (hsv. utt. jivit).

Härtill anknyta sig några egendomligheter, som tillkomma § 17.
eller efter ali sannolikhet tidigare tillkommit de flesta mål i
Pedersöre h:d. Ett urspr, kort, slutljudande n, som föregås
af en svagt aksentuerad vokal, kvarstår endast i Kronoby;
de öfriga, kringliggande socknarnas mål hafva låtit det
försvinna 1), t. ex. nåiä nålä ’nålen’, hästa ’hästarne’ (Kronoby
nå£än, hästan). Efter obetonad vokal har äfven urspr, långt
n, förkortadt fore apokopens genomförande, träffats af denna.
Ex.: kaZvi2) ’kalfven’: isl. ack. Tcalfenn, bättsi ’bäcken’: isl.
ack. bekienn (men gälin jøtlin galen, isl. galenn: urspr,
biton på slutstafvelsen). t)U sistnämda förhållandet förklarar
ock de attributiva mask. sing.-formerna pä -a i Larsmo,
Pedersöre, Purmo och Esse (t. ex. störa ’stor’) — ifall de
nämligen äro att likställa med Gkby-Nvet.- och
Teerijärvimå-lens motsv. former med ändelsen -an (t. ex. störan), som ju
enligt det föregående bestämdt hänvisar på äldre långt n.
Den afvikande behandlingen af slutljudet i de förstnämda
socknarna vore då att återföra på en — till följd af att
ändelsen uppfattades som ett vidhängdt pronomen (§1,63 anm.)
— förändrad aksentuation. Däremot beror säkerligen
försvinnandet (i hela Pedersöre h:d utom Kronoby) af slutlj.
långt n i best. sing. af de svaga maskulina substantiven på

*) Om samma företeelse i m. Öbott., Sat., ö. Nyl. och Ösjprov.
se §§ 9,16, 26, 34, 49. — *) Gkby-Nvet. kalvä innehåller sannolikt den
urspr, feminina artikeln, hvars -n ej varit långt: jf. § 18.

15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:48:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finlandska/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free