Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
(sä i Korsholuis h:d utom den sydligaste delen, § 13), blott
vissa verb — sålunda att de öfriga antingen bibehållit den
Ijudlagseniiga formen på l (södra Öbott; verbet ’göra’ i Vörå),
eller likdanat pret. ind. med pret. part. och sup. (Vörå).
Naturligtvis kan företeelsen tänkas hafva nått ännu
nordligare än Vörå, ehuru hvarje spår däraf utplånats genom den
i § 13 omtalade utjämningen. — Ej fullt så långt åt norr —
till gränsen mellan Kveflaks och Vörå — men i stället ett
stycke in i Egentliga Finland — som det tyckes, öfver
Houtskär och Korpo — sträcker sig området för en förlängning
af starktoniga korta stafvelser, som utgöra fullständiga ord,
äfven i andra fall än det § 1,28 e nämda. Härvid har i
allmänhet vokalen förlängts — t ex. hå£ ’hål’: isl. hol, gräs
’gräs’: isl. gres, skät ’skott’: isl. skot — men där den
återgår på urspr, i eller y och konsonanten är en tenuis, är
behandlingen olika i olika trakter, se härom §§ 22, 36.
Huruvida i sistn. fall någon förlängning alis egt rum inom Eg.
Finl., är osäkert. De sålunda uppkomna
kvantitetsförhållandena hafva emellertid — dock ej i Österbotten — ofta
blifvit upphäfda genom utjämning, då inom samma paradigm
förekommit två- eller flerstafviga former med afvikande
kvantitet hos rotstafvelsen (jf. §§ 2,17, 36), t. ex. Kökar (etc.?) nätt
’nät’ (: best. f. nätte). En öfvergång af i till e i urspr, korta,
starktoniga stafvelser, (nu eller tidigare) efterföljda af a, står
fast för samma gebit med undantag af Korpo, där både i- och
e-former äro i bruk, väl till följd af dialektblandning1),
t. ex. betan o. d. ’båtbänken’, ’biten’: isl. ack. bitann\ serna
o. d. ’simma’: Nagu etc. sima (jf. isl. suima). Kvefl.
(Mu-stas., Solf?) Mal., Ål. (åtm. Kökar) vila o. d. ’vilja, (ville,)
velat’ har i därför att vokalen först i yngre tid kommit
i nämda ställning — jf. isl. vüia, (vüdi,) vüiat — eller
*) Om samma företeelse i vissa nordligare mål se § 15,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
