- Project Runeberg -  Finländska bidrag till svensk språk- och folklifsforskning /
238

(1894) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

238 De östs veneka dialekterna.

sensstammen: de förra genom utjämning i paradigmet —
inom hvilket vissa former ljudlagsenligt företedde denna
konsonant — de senare genom analogibildning efter de förra
Ex.: sörg, -gär ’sörja, -jer’ (fsv. syrghia, -ghir); frøg, -gär
’följa, -jer’ (fsv. fylghia, -ghir); smVrg, -gär ’smörja, -jer’ (fsv.
smyria, smyr)\ stjitfg, -gär ’skölja, -jer’ (fsv. skylia, skyl). —
Den inom Lappo h:d fallande delen af ifrv. område —
Munsala, Oravais och Vörå — företer dessutom i sitt språk ett
ålderdomligt drag, bevarandet af i-ljud i kort starktonig
stafvelse, äfven om den följande stafvelsen innehåller eller
innehållit a (jf. § 1,72) 2), t. ex. spina ’spene’ (fsv. obl. spina),
vit[a] ’veta’ (fsv. vita).

§ 25. x Vörå s:n och Korsholms h:d har analogin med
satsdubletterna jäg jag: ja, mëg mäg: mä ’mig’, tëg täg: tä
’dig’, seg säg: sä ’sig’ (jf. § 1,13, 57) framkallat
starktonsfor-merna tug o. d. ’du’, vëg ’vi’3), neg nig ’ni’4), nug o. d. ’nu’.
— Äfven hafva här — dock ej i Pörtom — adjektiven, hvad
sing. beträffar, fullständigt uppgifvit de enl. § 1,63 utbildade
attributivformerna, och bilda städse, såväl i attributiv som i
predikativ ställning, sitt starka mask. och fem. sing. utan
ändelse, neutr. sing. medelst tillägg af -t (jf. §§ 1,37, 10)5).
Också i de omgifvande socknarna kunna de ändelselösa
starka mask.- och fem.-sing.-formerna användas attributivt.
Ex.: attrib. o. pred. m. och f. rik, rikt; jf. s. och n. Öbott.
attrib. m. rlka[n], f. rikun -in, n. rikt rlki[t]: pred. m. och f.

*) Denna företeelse återfinnes, för så vidt den innebär
återställandet af ett urspr, g, i de flesta mål i s. Finl. och Ösjprov., se § 5,2;
i en del af Ål., i ö. Eg. Finl., v. och m. Nyl. är öfverensstämmelsen
fullständig, §§ 39, 43. — *) Samma förhållande eger rum i de sydfinl.
och baltiska dialekterna, se § 5,3. — 3) Så veterligen blott i Pörtom. —
4) Ej Malaks. — Ä) Äfven i (Sat.?), i s. Finl., på Nargö och Dagö samt
i Gsvby äro de attributiva singularformerna bortlagda; dessutom på
Rågöarna den attrib. mask. sing.; se §§ 8,3, 56.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:48:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finlandska/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free