Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 De östs veneka dialekterna.
ind. öfverensstämmande form (p& -Id enl. §§ 7,4, 21), t. ex.
Hld ’förd, -t1, småutø ’smord, -t’. Det mediopassiva supinet
i II sv. konj. har erhållit en form med ändelsen -däst*),
dock endast hos vissa verb: t. ex. fdast ’idts’, mindast
’mints’. Vöråmålet hör ock till de mål, som ännu kunna
uppvisa det halfvokaliska j-ljudet, nämligen i den uddljudande
förbindelsen si-2), t. ex. siugg ’sjunga’ (fsv. siunga), siük
’sjuk’ (fsv. siuJcer). — Här och där har 8 (ang. hvars
uppkomst se § 1,22 och här ofvan) öfvergått till s, t. ex. fåss
’fors’; ett efterföljande t har härvid blifvit vanligt t, t. ex.
svast ’svart3). — Vörå begränsar i nordost ett område, inom
hvilket verb af II sv. konj. med rotstafvelsen slutande på II
trädt öfver till konjugationens 2 klass*), t. ex. fält ’fälde’.
Detta område omfattar Kveflaks, Mustasaari, Solf, Replot och
Malaks, ehuru de två (tre?) sistn. socknarnas mål äfven
använda de vanliga formerna. — I Kveflaks och Mustasaari (samt
Replot?) hafva vi att märka en öfvergång af ö till y framför m,
p5), t. ex. tym ’tumme’ (fsv. Jwmi), syp ’sup’; i Kveflaks (samt
grannsocknarna i söder och väster?) en annan, af kort ä till
8 i ställning framför m, t. ex. ISmn ’lämna’, stjðms ’skämmas’,
ömän ’medan’ (fsv. æmæn), ömsand ’ensam’ (Vörå ämsänd,
fsv.6) emsamen)7).
§ 26. Målen i Replot, Mustasaari, Solf och Malaks visa samma
egendomliga behandling af dift. iü, som vi tidigare (§§ 9,13,
15) anmärkt hos de baltiska och de nordligaste
österbottniska målen, nämligen dess förbytande till ü efter r och kakum. I,
t. ex. strük ’stryka’ (: isl. striüka), klüw ’klyfva1 (: isl. kliúfa).
I Replot uppgifves dock detta ö, liksom ü i allmänhet, hafva
l) En dylik supinbildning är regel i ö. Eg. Finl. och Nyl., § 8,5.
— *) Så ock i större delen af Ped. h:d, i Sat. samt Ösjprov., §§ 9,21,
17, 34. — s) En liknande utveckling visar sig i Ped.-Purmomålet, se
§ 19. — *) Likaså i n. Öbott., § 15. — 5) Återfinnes nordligare i Öbott.,
se § 14. — 8) Jöns Bodde. — 7) Samma ögg. förekommer i Nyland, se § 44.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
