Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§§ 26—28 M. Öbott. — S. Öbott., Sat., Ål. (v. Eg. Finl). 241
diftongerats till iu (iu?), t. ex. briut ’bryta1, fiiil ’ful’. Betr.
det i de nämda socknarna, åtm. i Replot och Malaks,
förekommande palataliserade långa n, har jag i § 21 uttalat den
förmodan, att det utgör ett spår af en allmännare
palatali-seringslag. Efter ü, ö, öu representeras såväl urspr, v som
det efter nämda vokaler enl. § 13 utvecklade v-ljudet i Malaks,
Solf och Mustasaari (samt Replot och Kveflaks?) af
halfvoka-len w *), t. ex. düwu ’dufva’, dSuw ’döf’, $köwar ’skor’. Till de
(den?) förstnämda af dessa socknar är en apokope af kort n
efter svagtonig vokal inskränkt. Den har egt rum såväl där
kortheten varit ursprunglig som där den berott på en tidig
förkortning af nn efter obetonad (ej ens bitonig) vokal (jf.
§ 17)2); t. ex. bötje ’boken’ (isl. boken), kara ’karlarne (Replot
etc. karan), hästi ’hästen’ (isl. ack. hestenn).
Utmärkande för språket i Malaks, Petalaks och den § 27.
angränsande delen af Korsnäs är den behandling
förbindelserna hw- och kw- (äfven motsv. äldre tw-, jf. § 4,8)
därstädes undergått. Ej allenast att w här bibehållit sin
half-vokaliska karaktär3); den föregående konsonanten har
därtill försvunnit. Sålunda t. ex. wlt ’hvit’ (isl. huitr), wSrø
’kvarn’ (isl. kuerri), waga wag ’tvaga’ (jf. isl. pret. part.
þueginn). Numera äro likväl dessa former med uddlj. w —
utom i Korsnäs — h. o. h. eller i det närmaste aflagda. I
st. f. w- har nämligen ur hsv. eller granndialekterna införts
kv-; där urspr, hw- föreligger, v. Efter s har kw- förlorat
sitt k inom betydligt vidare gränser, se § 30; antyda dessa
tilläfventyrs det egentliga området för ljudlagen i fråga?
Från de medelösterbottniska företeelserna öfvergå vi, §28,
den ofvan angifna ordningsföljden likmätigt, till de drag, som
*) Likaså i de nordligare öbottn. dialekterna, § 14. — *) Äfven
i n. Öbott., Sat., ö. Nyl. och Ösjprov. har n apokoperats; se §§ 9,ie, 17,
34, 49. — *) Detta är fallet jämväl i östligaste Eg. Finl. och i Ösjprov.,
se §§ 9,22, 42.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
