- Project Runeberg -  Finländska bidrag till svensk språk- och folklifsforskning /
245

(1894) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gg 29, 30

S. Öbott., Sat. — S. Öbott.

245

git’ *). Denna företeelse tager sin början redan i Malaks
eller måhända ännu något nordligare. — Från och med
Petalaks och Pörtom representeras det ö, som ingår i urspr, iö
(= isl. iö, fsv. io), af å — att döma af ordet stjär o. d.
’skata’ (isl. shiór, fsv. shior), det enda hithörande, som
bevarat sin genuina vokalisation (jf. § 1,73)2). — Hit hör
slutligen en öfvergång h > k framför v-ljud, inom Österbotten
genomförd i hela Ilmola h:d med undantag af Korsnäs samt
måhända i en del af Pörtom (jf. § 13)3); t. ex. kvit ’hvit’,
kva ’hvad’.

Särskildt om språket i södra Österbotten gäller § 30.
följande. Fr. o. m. Petalaks och Pörtom t. o. m. Sideby
åter-gifves urspr, u i alla svagtoniga slutna stafvelser, i hvilka
det ej efterföljes af n — jf. § 10 — genom ft, t. ex. vikår
’veckor’: fsv. vikur; i aft&st ’i går afton’: jf. Malaks etc. i
aftust. Substantiv, afledda med -ur-, -uZ-, visa det oaktadt i
obest. sing. u, antagligen till följd af utjämning med andra
former, där u-ljudet står i öppen stafvelse (§ 10); så t. ex.
fjitur ’fjätter’: best. f. fjiturin; aksui ’axel’: best. f. aksulin.
Den till -as utvidgade genitivändelsen — om hvars uppkomst
se § 11 — har därsammastädes från nomina propria
öfver-förts äfven till andra ord; i Petalaks (o. Sideby?) dock ej
till substantivens obest. form, i Närpes, Korsnäs och Pörtom
endast till pronomina demonstrativa och interrogativa (?).
Ex.: kftnundjinas ’konungens’, hisinas ’dennes’, håfinas
’hvilkens’. Fr. o. m. Petalaks och Pörtom t. o. m. Sideby har
ock den formella skilnaden mellan de svaga
femininsubstantivens obest. och best. plur. utplånats, i ty att den senares
form blifvit ersatt genom den förras, t. ex. grlmftr ’grimmor,

») Sat. spruggi. — s) Också ö. Nyl. har jå för urspr, iö, § 47.
— *) Företeelsen är synnerligen utbredd i s. Finl. och Ösjprov.; se
§§ 6,2, 39.

}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:48:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finlandska/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free