Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§§ 37, 38 Ålands h:d utom Kökar. — Ö. Ålands h:d.
251
och dem i Satakunda — är den utveckling till tj och dj
(den t i palatal t ts, dz) som k, resp. g undergått i förening
med ett följande j-ljud äfvensom framför palatal vokal (excl.
den enl. §§ 2,2, 28 framför stafvelsebildande r, l, n
utvecklade). På fasta Åland visar sig denna förändring blott i
ordens början; framför aflednings- och böjningssuffixen finna vi
däremot k, g i öfverensstämmelse med hsv. Mer än
sannolikt är emellertid, att detta beror på inflytande från sistn.
dialekt och att gutturalen i hvartdera fallet varit underkastad
förändringen i fråga. Detta är åtminstone händelsen i de
öfriga målen inom ifrv. område (ehuru äfven här former med
k, g hålla på att införas i anslutning till hsv.) samt i alla andra
östsv. dialekter, som förmjukat k, g *). Härvid är att märka,
att kk, gg blifvit ttj, ddj, samt att ett framför gutturalen
stående g förbytts i ett n-ljud Ex.: tjärrft -a ’kärra’, stjüt o. d.
’skjuta’2); ditje ’diket’, fiydji o. d. ’flugit’; rintjå o. d. ’rynka’
(fsv. rynkia), briddjft o. d. ’brygga’ (fsv. bryggia). Efter r,
l samt lång vokal3) har det enl. ljudlagen uppkomna korta
d-ljudet bortfallit; t. ex. härje ’bärget’, taljin ’talgen’, släje
’slaget’. I uddljudet åter har hvarje kort d försvunnit
framför j, t. ex. jev& o. d. ’gifva’, jüp ’djup’4). — Att adjektivens
predikativa starka sing.-former i dessa mål, liksom i de
sydfinländska, undanträngt de attributiva, ses af § 8,3.
Samma gränser som Ålands härad hafva åtskilliga § 36.
företeelser. Till deras antal hör förmodligen en öfvergång
af i i svagt betonade stafvelser till e jämväl där det (urspr.
1. p. gr. af kons.-bortfall enl. § 1,57) var slutljudande (jf. §
28), t. ex. förre ’fore’ (: fsv. fyri), bronne ’brunnit’, gäfe
*) D. v. s. dialekterna i Öbott., ö. Eg. Finl. och v. Nyl. samt ö.
Nyl., se §§ 12, 43, 49. — 8) Så Houtskär o. Kökar (etc.?); annars Söta.
— 3) Fàgeblund uppger likväl för Houtsk. formerna sködjin vidjin
dàdjin — men äfven släje dSjin. — 4) Bortfall af d framför j
förekommer också uti de i not 1 nämda målen; se där anf. st. samt § 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
