- Project Runeberg -  Finländska bidrag till svensk språk- och folklifsforskning /
252

(1894) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

252

De äktsvenska dialekterna.

’galet9 (: fsv. galit). Jag h&ller det nämligen för troligt, att
m&len pä fasta Åland, som städse bilda det starka supinum
med ändelsen -i, göra detta till följd af inflytande västerifrån;
äfven i andra delar af landskapet har denna ändelse vunnit
insteg i den yngre generationens språk. Om ögg. af e till V
i Kökar se § 39. Mest karakteristisk för åländskan är
måhända dess behandling af förbindelsen kort vokal -f- kort
konsonant i starktoniga stafvelsen Enstafviga ord, som
innehållit en sådan förbindelse, hafva, om vokalen återgår på
urspr. i eller (?) y och konsonanten är en tenuis, fått denna
senare förlängd (om behandl. af enstafv. kortst. ord i andra fall
se § 21)!), t. ex. bekk behk ’beck9 (isl. bih), sepp sehp ’skepp9
(isl. sMp), tjStt tjSht ’kött’ (fsv. kyt). Ett sålunda
uppkommet kk, tt, pp har, som af exemplen synes, deltagit i den
utveckling till resp. hk, ht, hp, dessa geminator undergått i
ett par mål, och om hvilken se § 39. På grund af de
tillgängliga uppgifternas ofullständighet måste dock den frågan
här lämnas öppen, huruvida ej tilläfventyrs samma
kvantitetsförändring inträdt jämväl i Houtskär och Korpo. Till
Åland är däremot en annan sådan med säkerhet inskränkt,
nämligen en förlängning af alla starktoniga korta stafvelser i
ställning framför vokal. Med afseende å arten af denna
förlängning företer emellertid åländskan betydande lokala
skiljaktigheter. Från att i Kökar i allmänhet afvika från
högsvenskan, hvad denna punkt beträffar, närmar den sig åt
norr och väster successivt densamma, så att den på fasta
Åland i hufvudsak öfverensstämmer därmed. Ytterst
sannolikt är, att Kökarsmålets kvantitetsförhållanden en gång varit
åländskans i gemen, och att alla de afvikelser i riktning mot
hsv., som nu förefinnas i de öfriga målen, tillkommit genom
dessas modernisering efter hsv. mönster. Kökarsmålet har i

l) Så äfven i Estland (utom Nargö?), § 62.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:48:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finlandska/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free