- Project Runeberg -  Finländska bidrag till svensk språk- och folklifsforskning /
261

(1894) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§§ 40—42 Eg. Finl. — V. Eg. Finl. — Ö. Eg. Finl.

261

formtyp kunde, liksom i de öfriga östsv. mål, där den
förekommer, tänkas bero på en från best. pluralen utgående
analogibildning, jf. §§ 19, 50. — I Houtskär och Korpo (och
östligare?) kunna de flesta verb af II sv. konj. bilda sitt
supinum starkt x), t. ex. byggi byddji ’bygt7, sväipi ’svept9. —
Inom de egentliga sydfinländska dialekternas gräns håller sig
däremot en öfvergång af urspr, e till i uti svagtoniga
stafvelse^ där det på en gång föregåtts af k eller g och
efterföljts af långt n2), t. ex. krökin kråukin ’kroken’ (isl. ack.
Tcrókenri), ryggin ’ryggen’ (isl. ack. hryggenn) —■ men kalvän
’kalfven’ (isl. ack. kàlfenri), äggän ’ängen’ (isl. engeri). Denna
öfvergång tillhör målen i Korpo, Nagu och Pargas; huruvida
Kimito eller någon del däraf bör tilläggas, kan jag ej afgöra.
Detsamma gäller äfven betr. utbredningen af en redan i
annat sammanhang (§ 6,3) behandlad företeelse, kvarståendet af
explosivorna k, g framför palatal vokal eller j-ljud. I Nagu har
alveol. I blifvit X framför t3), t. ex. qaXi ’gält’, syAta ’syltade’.

Min framställning af språkföreteelserna i Egentliga §42.
Finlands östra del måste tyvärr blifva ofullständigare
än hvad önskligt vore, på grund af den bristfälliga kunskap jag
eger om målen i Kimito med underlydande kapell. En egenhet,
som Kimitomålet åtminstone visar, och som det delar med det
angränsande Finnbymålet, är en öfvergång af ä till u&, af ë till
ie och af 8 till y»4), t. ex. gru& ’grå’, sied ’säd’ 5), «y8ka
’söka’. I Finnby användes dock, p. gr. af dialektblandning,
ë och 8 jämte ie och y8; ju längre mot norr och väster man
kommer, dess mera öfverväga de senare. — En utveckling

*) Detsamma gäller om målen på fasta Ål. och i m. Nyl., §§ 37,
46. — *) Ett efterföljande nn har ensamt framkallat denna ögg. i de
nordfinl. målen, § 7,2V2; en föregående palatal kons. i den nordligare
hälften af Öbott, ö. Eg. Finl. samt Nyl., §§ 14, 43. — a) Så ock i
delar af n. och s. Öbott. och Ålands h:d samt på Runö, §§ 19, 30, 38,67.
— *) Jf. § 31, not 1. Samma utveckling förete målen i Petalaks (?),
Sjundeå, Yäjby i Lojo samt Pyttis, se §§ 31, 46, 49. — *) Jf. § 1,45.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:48:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finlandska/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free