Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyland. 265
efcrt. och sup., i st. f. det Ijudlagsenliga j (dj), t. ex. flugi
fffftgi ’flugen, -it’ (: inf. flyga flyga); stigi ’stigen,-it’: inf. stiga
f^- således ett upprepande af den i § 1,39 behandlade
ana-i^gibildningen. Äfven annars höras någon gång i Finnby (och
r|ftare i Kimito och Hiittis?) former med „oförmjukadt" k, g,
àroligen invandrade västerifrån1).
Målet i Nyland karakteriseras af tvänne egendomlig- § 44.
heter. Den ena är, att det kakum. I-ljudet (det ursprungliga
såväl som det enl. föreg. § uppkomna) i alla ställningar
öfvergått till vanligt I, före utvecklingen af l-supradentaler
(§ 1,22)2); detta förhållande fortsättes på andra sidan Finska
viken i Nargömålet. Ex.: talar: Eg. Finl. etc. talar; bläd:
Eg. Finl. etc. bläd; [hjälm: Eg. Finl. etc. halm; (v. Nyl.)gål
guftl ’gård’: ö. Eg. Finl. guål. Från Nargö anföras dock
enskilda former med l-suprad. (och bortfallet l) — sannolikt
lån ur andra estsv. mål. Den andra egendomligheten innebär en
arkaism i förhållande till hsv.: r kvarstår oreduceradt framför
de (enl. § 1,22) utvecklade supradentala konsonanterna2) —
framför * dock åtm. i v. Nyl. endast fakultativt — t. ex. Urd
’förde’ (hsv. utt. föfe), järn ’järn’ (hsv. utt.jä^), får* (jte få**)
’fors’ (hsv. utt. foi), märlå ’märla’ (hsv. utt. mäla). Jf.
däremot § 2,4. — Dessutom visar nyländskan, utom i den
östligaste delen af landskapet (åtm. Pyttis), en öfvergång af kort
ä till 8 framför m3): skSmmas o. d. ’skämmas’, IVmma ’lämna’,
nümmarä ’närmare’ (: Eg. Finl. etc. nämmär o. d.), nömmas
’nännas’ (: Eg. Finl. etc. nämmas), jtfmmär ’jämn’, sömbär
’sämre’. Alla dessa ord hafva dock (till följd af yttre
inflytande?) sidoformer med ä, hvilka väl ock i vissa trakter
till större eller mindre del äro enrådande.
*) Vendell tyckes (Bidr. till känned. om Finlands natur o. folk,
k. 49, s. 157) uppfatta Finnbymålets former med k, g, med tj, dj, samt
med j såsom representerande tre skilda utvecklingsskeden i samma mål •
— ’) Så äfven i Gkby-Nvet.-målet, § 18. — •) Om samma ögg. i Vasa-
trakten se § 25.
f
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
