Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
De östs veneka dialekterna.
snifi ’snö’: fsv. snior; skiür ’skata’: fsv. shior; biön ’björn’:
fsv. biörn. Kort a åter har äfven i starkt aksentuerade
stafvel-ser (jf. § 9,io) i förening med ett föregående w — där detta
enl. § 9,22 förblifvit halfvokaliskt — utvecklat sig till å1);
ett urspr, framför w stående h var då redan förbytt i k
enl. § 6,2. Ex.: kålp ’hvalp’, skåla ’skvala’, skålp ’skvalpa’.
Detta å synes, att döma af formen kølv ’hvalf’, hafva
deltagit i en annan öfvergång, som sporadiskt visar sig i
Wich-terpalmålet: å > 8 framför kakum. I + konsonant; andra
exempel på densamma äro gölv ’golf, ftflk ’folk’, mBro ’moln’,
bönas ’bulna’ (: Rågö bänis)2). Den predikativa starka
adjektivböjningens (§ 1,37) utträngande genom den attributiva
(§ 1,63) inskränker sig här ej till pluralen (§ 2,6) och fera.
sing. (föreg. §), utan sträcker sig jämväl till mask. sing.3);
t. ex. attr. o. pred. siükan ’sjuk’, jf. Nuckö attr. siükan:
pred. siükur. Detta innebär, då neutr. sing. af gammalt är
lika, att det attributiva systemet öfver hela linjen segrat
öfver det predikativa — något hvari Wichtp.-målet står
ensamt bland alla östsv. dialekter.
§56. En alldeles motsatt behandling har språket på
Båg-öarnaf liksom äfven det på Dagö och i
Gammal-svenskby9 låtit komma adjektivflexionen till del. Med den
af § 54 framgående inskränkning för Rågömålets
vidkommande, hafva de h. o. h. uppgifvit det attributiva
deklinations-systemet och använda uteslutande det predikativa. (Betr.
adjektivflexionens utbildning för öfrigt i dessa mål jf. §§ 57,
*) Likaså på Ormsö, Nuckö och Runö, § 63. — f) Af det enda
ordet stitfZp (stialp) ’stolpe’, som anföres ur Wichtp.-, Gsvby- och
Dagö-målen, vågar jag ej draga de nåra liggande slutsatserna, att jämväl de
senare målen i ifrv. fall låtit & blifva Q, och att ett sådant Q varit
underkastadt den i § 53 omnämda diftongeringen. De ifrv. formerna
kunna nämligen tänkas innehålla urspr, y 1. ia. — 8) Den attrib. mask.
sing.-formen har ersatt den pred. jämväl på Ormsö, se § 65.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
