- Project Runeberg -  Finländska bidrag till svensk språk- och folklifsforskning /
285

(1894) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§§61-63 DagÖ-Gsvby; Dagö, Ormso-NuckÖ; Ormsö-Nuckö, Runo. 285

Ormsö och p& Nuckö, t ex. fä ’tv&’, ligg ’tvinga’, filigg
’tvilling’, fua ’tvaga’. öfver samma område, dock med vissa
inskränkningar, ang. hvilka se §§ 65, 66, har kort eller
genom yngre förlängning långt S (uppk. af o enl. § 1,9,
o enl. § 1,4, y enl. § l,n eller ä enl. § 1,44) delabialiserats,
äfven om l följt efter detsamma (jf. § 9,8), t ex. mel ’mjöl’,
skäfl ’skölja’, fäZgi ’följa’, tätgi titøg ’tälja’ (: Rågö-Wichtp.,
Gsvby tUlq titøgi), hätp slUp hjälpa’ (: R.-Wp., Gsvby siWp
h8?p). Vendell skrifver likväl ej sällan V, där man p. gr.
häraf väntar ä 1. o. Att sådana former kunnat inkomma
utifrån, vore ej otänkbart; det värkliga förhållandet torde
emellertid vara det, att vokalen i alla de hithörande orden,
om ock väsentligen ett ä- (e-) ljud, likväl bevarat en
skiftning af V, på grund hvaraf det ibland af upptecknaren
uppfattats som sistn. ljud. — Dagö-, Ormsö- och Nuckömålen
öfverensstämma också däri, att det i förbindelsen åa (< urspr,
aya, aða, ava, §§ 52, 58—60) ingående ä-ljudet blifvit u, t ex.
duas ’dagas’: Gsvby dåas; ruar ’rader’: jf. Nyl. etc. radar;
nuar ’nafvare’: jf. Nuckö nävar. I en del ord uppgifves
dock äfven Gammalsvenskbymålet hafva u; hör man i detta
mål ett mellanting mellan de vanliga å- och u-ljuden? En
ytterligare likhetspunkt mellan de ifrv. målen är, att de
starka verb, som enl. § 58 förkortat en lång konsonant i
pret. ind. plur.:s rotstafvelse, genomfört samma
kvantitetsförändring jämväl i pret. part. och sup., t. e*. funi ’funnen,
-it etc.’, spuni ’spunnen, -it etc.’, hugi ’huggen, -it etc.’.

Af de estländska dialekterna stå de på Ormsö och § 63.
Nuckö den på JBunö närmast; dessa tre dialekter förenas
genom flere samfälda egendomligheter till en särskild liten
grupp. Först och främst har w, för så vidt det ej blifvit
spirantiskt, d. v. s. efter k och h (§ 9,22), äfven i starkt
betonade stafvelser (jf. § 9,io) i förening med ett följande kort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:48:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finlandska/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free