- Project Runeberg -  Finländska bidrag till svensk språk- och folklifsforskning /
294

(1894) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

294

De östs veneka dialekterna.

f. sinir sttnir: best. f. sini säni. De feminina substantiven
uppträda till följd häraf såväl i obest. plur. som i best. plur.
med ändelserna -a och -u, hvilka de tydligen erhållit i
konformitet med maskulinerna i st. f. de ljudlagsenliga -ana, -una
(best. pl. -a, -u: obest. pl. -ar, resp. -ur = mask. best. pl.
-a: obest pl. -ar)1), t. ex. ëggia ’ängar, -arna’ (estsv. best.
pl. ëggiar, best. pl. -ana); finu ’fenor, -orna’ (estsv. obest pl.
finur, best. pl. -una); kruaku ’kråkor, -orna’ (estsv. obest. pl.
kräkar, best. pl. -ana). De svaga femininernas pluralbildning
har antagits af de allra flesta starka — väl efter det de långst.
svagas obest. sing. genom ändeisens apokoperande (§ 1,49)
lik-danats med de senares2) — t. ex. auayu ’sågar, -arna’, viku
’vikar, -arna’. Vidare af de neutrala substantiven,
undantagandes några få, som i stället fått det maskulina -a; måhända
närmast i analogi med de starka femininerna, med hvilka de
(efter §§ 1,57, 9,16) i afseende å best. sing. öfverensstämde,
t. ex. skëpu ’skepp, -en’, snëru ’snören, -ena’. Slutligen hafva
äfven de urspr, konsonantstammarna med stafvelsebildande
r i obest. plur. — genom att till denna ändelse foga u —
inträdt i samma stora kategori, t. ex. bëndru ’bönder, -erna’,
bëkru ’böcker, -erna’. De starka femininernas likdanande
med de svaga har f. ö. ej stannat vid pluralen: äfven best.
sing. bilda de med få undantag som dessa (änd. -a 1. u,
jf-nedan), t. ex. nuafa ’nålen’, gäita ’geten’, sküldu ’skulden’.
Jämväl ett par neutra hafva, hvad best. sing. beträffar, bragts
till öfverensstämmelse med de svaga femininerna: büu ’boet’,
huu ’hufvudet’ (obest. f. hu). — I § 2,6 hafva vi sett, att
ßunömålet — i olikhet mot den västligare estsvenskan —
för adjektivens starka plur. använder endast en form, den

*) Best. plur. på -a[n] hos st. fem. subst, förekommer också i de
nordfinl. dialekterna; se § 7,5. — *) Så äfven i Vörå och de åländska
ösocknarna, §§ 25, 38.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:48:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finlandska/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free