Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
hvars ändelse, som vid tiden för denna analogibildning ännu
skulle kvarstått, till följd af vokalbalans lydt -a eller åtm. -o’).
I stället för u i svagtoniga stafvelser uppgifves Runömålet
ofta, utan någon bestämd regel, visa ft. Att det emellertid
förhåller sig med detta & som med det i § 9,7 aum.
omtalade, förefaller ytterst sannolikt. — Runö är ock det enda
ställe inom det östsv. språkområdet, där det spirantiska
g-ljudet bibehållits — nämligen för så vidt det ej varit
underkastadt de i §§ 1,15, 16, 50, 57, 9,15, 58 framstälda ljudlagarna
— t. ex. lua^är ’låg’ (fsv. lagher), räyn ’regn’ (fsv. ræghn),
stiya ’stege’ (fsv. obl. stigha). Några få ord skola i strid
häremot hafva explosivt g. Såvida denna uppgift har någon
annan grund än inkorrekta uppteckningar, är väl hsv. eller
estsv. invärkan att antaga.
*) Det ligger nära till hands att identifiera de kortstafvigas obest.
sing. och de långstafvigas best. sing. på -a med den gamla
nominati-ven. Mot ett sådant antagande talar dock, utom oblikformens
generaliserande i alla öfriga östsv. mål, äfven best. f. på -u hos flertalet
kortstafviga sv. femininer, äfvensom ett ord, som bevarar ett
omisskännligt spår af ändelsen på ett äldre stadium, nämligen law ’lada1
(jf. § 58). Ej häller går det an att uppställa en ljudlag, enl. hvilken
hvarje urspr, slutljudande -u blifvit -o och vidare -a: jf. pret.
plur.-ändelsen -u.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
