Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Landtdagspredikan den 28 Mars 1809 af Domprosten Magnus Jacob Alopæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medmenniskor, såsom en nödvändig följd af den Christeliga kärleken,
hvilken åter är en oskiljacktig frugt af den sanna och lefvande
tron. Och som vi, enligt Guds vilja, böra ällska våra
medmenniskor, som oss sjelfva, så bör ock den ena bemöta den
andra med lika uppriktig och välvillig kärlek, ehuru, i
anseende till särskilda förbindelser, olika förmåga och tillfällen,
den ena kan och bör yttra och ådagalägga sin välvillja,
genom flere och större välgerningar, än en annan. — Men detta
oacktadt, borde och kunde dock de Christne, i synnerhet till
sina afsigter och ändamål, vara endrägtige och samhällige,
så att allt deras företagande, alla deras rådslag och gerningar
måtte befordra Guds ära och deras inbördes uppbyggelse,
sanna välgång och lycksalighet. — Häraf kunna vi lätt sluta,
mine värdaste och vördade åhörare, hvad äfven oss åligger,
för att efterkomma Apost:ns förmaning till Christelig samdrägt
och enighet. Det är vårt ällskade Fosterlands och alla dess
inbyggares välgång och sällhet, som Hans Keyserl. Maj:t
allernådigst förklarat sig med denna Landtdag påsyfta. Det är
då vår pligt, att gå vår allernåd. Ofverhets höga och
välgörande afsigter till mötes med all endrägtig välvillja; och jag
skulle allt för mycket misskänna mina ällskade och vördade
Landsmän, om jag härutinnan på något sätt misstrodde dem.
Vi veta då, att genom samdrägt kunna stora ting uträttas,
och små krafter vara dervid tillräckelige. Men endast då
är enigheten god, när ändamålet är godt, och lofliga medel
till dess ernående nyttjas. Dervid bör då, framför allt, en
sann Gudsfruktan ligga till grund. Då är man af hjertat
böjd, att alltid hafva goda ändamål, och dertill vällja de bästa
medel. Men som välmeningen ofta kan vara skadelig, då
den icke åtföljes af grundeliga kunskaper, klokhet, visdom
och försicktighet, så finna vi ock, till dessa dygders
ombeflitande, de alfvarligaste förmaningar i Guds ord. Varen icke
oförståndige, heter det, utan förståndige hvad
Herrans villje är, Eph. 5:14. — Och hvad som i
synnerhet angår vårt uppförande i mindre och större samfund, så
lemnar oss Apost. Jacob denna märkvärdiga förmaning: Ho
är vis och klok ibland eder han bevise, genom
en god umgängelse, sina gerningar, uti
sagtmodighet och visdom Jac. 3:13. För att då vinna enighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
