- Project Runeberg -  Ur Finlands historia. Publikationer ur de alopæiska pappren / Del I /
19

[MARC] Author: Adolf Alarik Neovius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Landtdagspredikan den 28 Mars 1809 af Domprosten Magnus Jacob Alopæus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ser icke, heter det, hvar på sitt eget bästa, utan hvar
och en äfven på en annans bästa.
Att se på sitt
eget bästa, att söka befrämja sin egen välfärd, är både
naturligt och nödvändigt. Men denna böjelsen, driften och
skylldigheten står i närmaste samband med kärleken till Gud
och nästan, står i samband med den skylldigheten, att genom
en villig lydnad för Guds Bud, befrämja Guds ära och sina
medmenniskors välfärd och bästa. Men när detta uraktlåtes,
när man söker sin egen ära, nöje och nytta med sina
medmenniskors oförtjenta skada, förfång och förtryck, så blir
egenkärleken och egennyttan oloflig, syndig och skadlig. Den
lägger då i synnerhet grund till oenighet och tvedrägt, och
har på sådant sätt, i alla tider, åstadkommit mycket ondt i
verlden. — Hvad kan då vara angelägnare än att, genom Guds
nåd, villigt efterkomma denna förmaning: Ser icke hvar
etc. — —. Här fordras således utaf alla, så höga som låga,
såväl af fattiga som rika, en uppricktig, välvillig och verksam
åtgärd, att hvar efter sin förmåga bidrager till sina
medmenniskors, till det allmännas så väl som enskildtas sanna välfärd
och bästa, ehuru med någon åtskillnad i anseende till de
särskildta förbindelser man står uti med dem.

Värdaste och vördade Åhörare, Finlands Högloflige
Ständer !

I kännen Edra dyra förbindelser till Christlig samdrägt
och enighet; och olyckligt det Land, olyckligt det folk, der
Christlig samdrägtighet saknas. Vår dyre Frälsare gör
den Christeliga kärleken och enigheten till sina vänners och
lärjungars rätta kännetecken; och Hans Keyserl:a Maj:t vår
allernådigste Öfverhet har med de anförda Textens ord velat
förmana oss dertill; och vi uppfylle då Hans glädje, när vi
elterkomme Hans Nådiga villja, som Han allernådigst
förklarat endast påsyfta Finlands välgång och sällhet. — Må då
icke äfven kärleken till Fäderneslandet, der Gud gifvit oss
lif och Christelig uppfostran, och mycket annat godt, upplifva
hvar och en af oss, att med förenade sinnen, enligt Hans
Keyserl:a M:ts allernådigst förklarade villja, söka att stadga
den grund, som förut i detta Land blifvit laggd till sann
upplysning och Gudsfruktan och dermed åtfölljande Christeliga
seder och medborgerliga dygder, samt till laglig frihet, för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:48:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finlhist/1/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free