- Project Runeberg -  Ur Finlands historia. Publikationer ur de alopæiska pappren / Del I /
348

[MARC] Author: Adolf Alarik Neovius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bihang.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sammantagne med dryga löner och lega, här så mycket mera
blifva betungande och öfverstiga hemmanens förmåga, som
Climatet oftast nekar folket Subsistensen, huru vill eller kann
jag då emot öfvertygelse och uppenbar sanning inbilla
uplysta menniskjor, att detta project medför egen säkerhet utan
betungande med utgifter? ett välförtjent åtlöje vore minsta
straff jag borde förvänta; men när kända lagar samt flera
Kongl. May:ts Nådigste Författningar vid hårdaste straf och
ansvar förbjuda en och hvar, att öfvertala eller locka
allmogen till utgifter eller gärder af hvad namn de vara må, hvilka
författningar Kongl. Maij:t utmärkt nådigt och Faderligen
behagat handhafva, å sätt åberopade och hosgående Bref af d.
11 Junii 1781 utvisar, motte straffet för mig blifva så mycket
större, som jag mot bättre vetande skulle upsåteligen bryta
emot min Herres Konungens bud och befallningar; men tyckas
för en Embetsmann till någon del förmildras, om sådanne
brott ledes af öfverdrifven nit och myndighet.

Om desse skäl skulle finnas otillräckelige att ursächta
mitt vägrade biträde, blir jag likväl därtill föranlåten i
anledning af slutmeningen uti åberopade Pro memoria, så stäld,
att om till äfventyrs allmogen nekade till projectets antagande,
som trolikt är, känn denn eller de som varit anmodade, att
medvärka till ändamålets vinnande, icke undgå att misstänkas
för svek, hvilket förnedrande omdömme, hvar ärlig mann bör
undfly; — afsäger mig således äfven på detta skäl all
befattning med saken; men däräst Kongl. Maij:t härom Nådigst
sjelf täcktes förordna och befalla, försvinna alla inkast. D. 5
Novemb:r 1802.

Dixi et salva vi anim: meam.[1]

Afsändt samma dag med härads-Posten ifrån Illby af herr
Fendrichen Carstens.


[1] Möjligt är, att författaren till detta memorial var Otto Christer
Boije f. 1745, kadett vid artilleriet i Helsingfors 1757; löjtnant 1771;
adjutant vid lifdrabantkåren 1784; blef öfverstelöjtnant och tog afsked ur
krigstjensten 1803 samt afled 1823. Han egde Sannäs gård i Borgå
socken. Red.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:48:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finlhist/1/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free