Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bihang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man lärde i kammaren och at den tänker oredigt och illa,
som första gången tänker i Fiendens åsyn. Tapperhet utan
vetenskap, vett och erfarenhet giör icke tilfyllest, den skadar
ofta mer än den gagnar; men däremot då dessa egenskaper äro
förenade utgiöra de en skicklig officerare. Men huru vinnes
en sådan skicklighet och erfarenhet? Ingalunda så snart som
handgreppen med musketten. leke heller därigenom, at man
ifrån barnaåren vänjes vid en högmodig lättia, som sedan
underhålles af vekliga och fåfänga tidsfördrif. Nej, en til
bardalekar född och fallen pilt måste under sielfva barnaåren
vänjas vid arbete. Han bör i tid, säger vår Ehrensvärd, lära
vörda det högsta Väsendet och bli öfvertygad at dygd och
förtienst äro de enda egenskaper, som sätta värde på
människorna och som skilja dem från talande fä. Då först, men
icke förr, blir tillämpningen däraf til krigssysslor lätt och
tienlig. —Mine åhörare! Sådane äro de lärdomar, som vår store
Ehrensvärd gifvit åt alla dem, som ämna låta bruka sig til
vårt Fosterlands Försvar och skola blifva skicklige höfvitsmän
för mera eller mindre Krigsfolk. Ack! om den tanken blefve
mera allmen, at intet annat än nyttiga kunskaper och en
Christelig dygd såsom den enda sannskyldiga giöra menniskorna
lyckliga här på jorden. Ack! om vår ungdom ifrån de
spädaste åren finge giöra dem til sin hufvudsak; då skulle man
med förundran blifva varse, huru stora och ädelmodiga
gierningar icke vore så sällsynta, huru samdrägtighet och
förtroende skulle giöra sammanlefnaden behagelig och huru
kärleken til Fäderneslandet skulle förena dem alla, at hvar och en
i sitt stånd hafver ingenting ospardt, icke lifvet engång för
Fosterlandets väl och sielfständighet. Lika hederliga som
medborgerliga tankar yttrar vår Ehrensvärd i sitt senare tal
om Svensk Siömagt, hållit år 1766. Han visar först att i
allmenhet ingen annan kan underhålla en Flotta och hastigt
ersätta sina Siöskador, än en folkrik och handlande Nation.
Därefter utreder han med öfvertygande skäl, at Sverige både
til sin belägenhet och öfriga förmåner kan och bör vara en
originel Siömagt, så framt det icke skulle blifva vanmägtigt,
grannars och rågrannars rof. Dessa äro de vackra arbeten,
hvarmed han deltagit i Kongl. Vetenskaps Academiens
giöromål. Men han hade ock dessutom redan 1741 då Krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
