Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bihang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ensamt med stora örlogsskepp, om Galererna ei försvarade
kusterna. I synnerhet har han uti sin Riksdags Relation
härom til 1765 års Riksdag ganska märkeligen bevist
nödvändigheten af Galer er i vår Skiärgård. Det är en gammal
sanning, at man måste försvara sig med lika el:r bättre vapen
än Fienden äger. Så länge derföre vår Granne har Galerer,
så blir det en nödvändighet för oss at hafva en Galere-flotta
i beredskap, så framt vij icke vilja äfventyra at ännu någon
gong, som förut händt, det Gud i nåder afböije, se Finska
och Svenska Skiärgården i eld och brand. Den andra
fölgden, säger vidare vår Ehrensvärd, är den, at
Finland är förloradt och Sverige får antingen ingen
gränts eller blir Waxholm eller Ålands haf Rikets
gränts. Med lika styrka har han ådagalagdt, att Stocholms
Escadern allena icke är tillräckelig at försvara Riket, utan
bör nödvändigt Sveaborg hafva sin särskilta Galer-flotta, om
man ei vil äfventyra, at den Svenska Escadern, vid
förefallande krig ei en gång skall få se Finland. På sådana
grunder skedde denna nya inrättning år 1756, och inseendet öfver
Armeens flotta anförtroddes honom jemte Förskansningsverket
i Finland. Samma år vardt han ock General Major. Man
kan ei annat än falla i förundran, när man betänker, med
hvad drift och ifver han arbetade ei allenast på dessa stora
inrättningars första grundläggning, utan ock på deras bestånd
och varaktighet. Utgången bör öfvertyga hvar och en, at han
giordt ingenting för egen nytta utan alt för Rikets skuld och
således alt väl.
Men han var icke upmärksam blott på Krigs saker och
vårt Lands försvarsverck, han var äfven angelägen at
därjemte i vårt Fädernesland uphielpa handeln, åkerbruk,
handtverck och allehanda nyttiga slöjder. Han gynnade
vetenskaperna och deras rätta idkare, ty han viste at de lägga den
rätta grund til alla näringar och helsosamma författningar i
et Rike. Han giorde en märkelig förbättring vid den til Inrikes
Segelfartens lättande tagna planen af Trollhätte Slussverkets
Byggnad. Således hyste han den välgrundade tanken, at om
vetenskaperna skola kunna bibehållas och uparbetas i ett
Land, så böra de ei allenast grundeligen och tidigt bibringas
ungdomen, utan jämväl deras Lärare till uppmuntrig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
