Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. FÖRSAMLINGSHISTORIKER.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ætymologiska bevisen äro opålitliga. I äldre tider har funnits
mycket grekiska Religionen tillgifna finnar, så att de behöft
en kyrka. Samma kyrka och begrafningsstället har varit nära
till kyrkoherdehusen som nu finnes. Kyrkan har hetat
Michail; församlingen säges blifvit kallad Michailofskoi
Pogost. Hvart liken blifvit begrafne kan ses af de många
menniskobenen här finnas; större delen har redan fallit i sjön.
Evangeliska Lutherska kyrkan och Pastoratet har den
tiden varit i Kivinemi by, ungefär ved Suvandos vattnets
utfall till Wuoxen. A:o 1790 och än något derefter sågs än en
knut eller tvänne väggar af en fyrahörnig kyrka. Öfriga
rudera tycktes bevisa, att huset ei varit synnerligen stort.
Och då det af gamlas berättelser är bekant, att kyrkan här
vore den älsta Lutherska och att finnar ifrån Sackola, Rautus
och Pyhäjärvi betjenat sig häraf, så kan man förmoda, att
folckmängden i äldre tiden ej varit stor. Märkvärdigt är att
man finner i gamla kyrkoboken anmärkt, att än 1747 några
lik blifvit å Kivinemi kyrkogården begrafna. Den första
Lutherska kyrkan på den backan kyrkan än är har varit en
korskyrka med årtalet på inra taket 1674, genom kyrkoherden
Henrik Poppii försorg bygd.
Gamla invånare säga, att de forne Åboer af grekiska
religionen flyttat härifrån till Ingermanland omkring den tiden
Svenska krigsbefälhafvaren Grefve Jacob Pontus de la
Gardie tågat åt Novogorod, eller kort efter den derpå följande
freden i Stolbova 1617. Det är svårt att nu med säkerhet
säga, hvad som förorsakat denna utflyttning; troligt är att de
befallande fört med sig de sina, eller att innevånarne funnit
sig nöjdare att flytta till de mera fruktbärande och lättare
brukta länder på andra sidan om Neva, eller som den då
kallades Nyen. Den nämnde Svenske hjelten är här ännu
och kanske länge i godt minne derigenom att han låtit göra
sig broar och vägar öfver morassen. Hvad deraf är qvar
kallas Pontuxen silta. Han torde i denna nejd dröjt något
länge, emedan gamla veta säga: „mäne kesa, mäne talvi,
vaan ei mäne Laiska Jaakko." Troligt är, att äfven ifrån
flera andra Socknar, såsom Rautus etc. skett en dylik
flyttning. Trol. är Ingermalands Finnar som kallas Karjalaiset
från denna nejd. Åtminstone är deras qvinfolks kläder utom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
