Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Visheten, Skalde-Digt i sju sånger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
At genom Läkarkonst hon hulpen bli’r och lisad,
Välsignelse jag ger och bör därför’ bli’ prisad.
Des kropp jag konstigt bygt, af ådror, senor, leder,
At hon des byggnad vet och lär sig väl förstå,
At hon ransakar den och värcktyg sig bereder,
Hvarmed sin minsta del hon kan i sigte få,
Det är mig äfven liuft, ju längre snillet hinner,
Utaf des flere prof min Vishet, Magt det finner.
Med Kroppens Vereknings-Lag hon Andans ock betragtar;
Begrundar och erfar, des art at röna ut,
Och där hon stadna måst’, med tacksamhet högagtar
Mitt Ord, som fylla kan des brist i tanckeslut:
Hvad nödigt är, hon lärdt; det Siälens högmod kräncker,
At hon, som täncker sielf, dock vet ej hur’ hon täncker.
Hon ledes at förstå sin tanckas Tänckegrunder,
Och om Begreppen vet at skaffa sig begrepp,
At skilja Värcklighet från yra Hiernans Funder,
På Möjligheters haf hon styr sitt tanckeskepp;
Vil ändligt, inskränckt diur Oändlighet begripa,
Des udd jag trubbig gör, ju mer hon den vil slipa.
Til all Naturens vidd des omsorg sig fördelar,
Til Kroppars egenskap och deras Rörsels-Lag,
Med eftertanckans hielp, där Handens åtkomst felar,
Hon Värckans ordsak ser, det dolda drar i dag;
Lär Kroppar lösa opp och Kroppar sammansätta,
Med Räkning, Redskap, rön, sin kunnskaps-lystnad mätta.
Om Örter, Stenar, Diur, enhvars natur och nytta,
Hon underrättar sig, däraf sig båtnad gör;
Hvad änglars, bågars gagn, hvad genlikheter flytta,
Hvad Tal, hvad Storlek är, hvad skiljas, fogas bör;
Vid allt hon träffar skäl at prisa mina under,
Och märcker hur’ i allt jag afsigt fölgt och grunder.
Des öga bär ej långt, är skumt uti det klena,
Med Konst hon väpnar det, ransakar Liusets art,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
