Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Svenska Kronprinsar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rike, utan ock at med vishet styra det til sina undersåtares
sällhet. Denne store Konungs minne blir i sednaste tider
välsignadt af tacksamme efterkommande, och olycklig den stund
då Svea folk förgäter, at det var han, som skänkte sina
landsmän frihet från utländskt förtryck, frihet för andelig
despotism, större styrka och sundare religion. Hans rådighet at
rycka sitt fosterland ur Christierns mordiska händer, förtjente
belönas med Konungaspiran som et frälsadt folk med
förtjusning räckte honom — men hans omtanke om sitt rikes väl,
hans rättvisa och driftiga, men tillika milda regering, hans
ovanliga uplysning och kännedom af sitt rikes tarfvor —
hans kärlek til sitt fädernesland, förtjente det beslut Rikets
i Westerås församlade ständer togo år 1544, at han med sina
manliga efterkommande, son efter son, för evärdeliga tider,
så länge de funnos, skulle styra Sverges rike. Eric, Gustafs
äldste son, född af Drottning Catharina ifrån Sachsen
Lauenburg, blef således på sitt elfte år den förste Svenske
Kronprins af Wasa ätt, och den 13 Januari under bar himmel til
sin faders efterträdare hyllad. Hans upfostran vårdades med
mycken ömhet af tvenne skicklige lärare, Georg Norman och
Dionysius Beurreus. I flere språk hade han god insigt och
skicklighet i ridderliga öfningar, var ock älskare af
vetenskaper och läsning. Hans tycke för astrologien, eller konsten
at af stjernornas lopp spå menniskjors tilkommande öden,
förekommer den oväntadt, som icke påminner sig, at
astrologien var en af den tidens ansedde vetenskaper. Med många
kunskaper förenade prins Erik en vältalande tunga, angenämt
utseende och behagligt upförande. Men til sin olycka hade
han ärft sin mors oroliga sinnelag, och den sämsta af sin
fars egenskaper, hetsigheten. Hans misstänksamma och
häftiga lynne, och at han var född af den Drottning, Gustaf
minst älskat af sina Gemåler, med hvilken han förenat sig
af statsorsaker, ej af tycke, verkade hos hans far någon
kallsinnighet, och då Prins Erik såg sina bröder, i synnerhet
Johan mera älskas, väckte det hans afundsjuka och
misstankar, och lade en olycklig grund til missämjan emellan
bröderne efter Gustafs frånfälle. Född af utländsk Prinsessa,
hade han, upstigen på Svea thron efter sin fars död, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
