Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måhända på ett ödesdigert sätt till att försena den
utländska hjälpen. I själva verket var kvaliteten icke sämre än
att ryssarna under svåra väderleksförhållanden, under
stark köld och från sannolikt provisoriska baser kunde
anfalla Finland med upp till 500 flygplan per dag.
Flyg-materielens modernitet var fullt jämförlig med den finska.
Särskilt jaktförbanden synas ha varit väl skötta, medan
bombförbandens precisionsförmåga, trots god materiel, var
bristfällig. Att den till antal mångdubbelt överlägsne
angriparen dessutom var obunden av alla moraliska och
folkrättsliga regler gjorde honom ej mindre farlig.
Så småningom blev det klart för den civiliserade världen,
att Finland måste ha hjälp i form av flygplan. Hjälpen
kom också och hade under krigets sista skede redan börjat
göra sig märkbar, vilket måhända i viss mån ökade den
ryska förhandlingsviljan. Hjälpen kom huvudsakligen i
form av jaktplan, vilka gåvo ökade möjligheter att trygga
hemorten och att vålla angriparen förluster. De fåtaliga
finska bombförbanden fingo en liten men värdefull
förstärkning, och insattes framgångrikt huvudsakligen mot de
fientliga truppernas rygg, där de försvårade tillförseln
samt i slutskedet mot de framryckande härmassorna, bl. a.
på Viborgska vikens och Finska vikens isar. Trots att
motståndaren måste få bibehålla initiativet i luftkrigföringen,
kunde det finska försvaret genom jakt- och
luftvärnsför-band tillfoga honom mycket kännbara förluster. Vid
krigets slut torde ryssarna i strid ha förlorat ej mindre än
700 flygplan medan de finska förlusterna knappast upp-
Finlands Luftskydd.
Bombkarta över Finland. Varje svart prick utmärker en
bombad ort. Det var inalles 516 orter som blevo bombade.
Det var företrädesvis Sydfinland man hemsökte med sina
raider^ Sålunda bombades exempelvis Åbo inalles 65 gånger,
varvid hela 609 byggnader träffades och blevo mer eller
mindre skadade. Vasa bombades 6 gånger och
Tammerfors 9 gånger. Observera den täta bomb fällningen längs
järnvägslinjerna. Särskilt utsatt var den södra stambanan
till Viborg. Likaså Hangöbanan. Märkligt är det stora
bomb fria området i västra Centralfinland.
Generallöjtnant Aarne Sihvo.
Född 22.11.1889. Student 1910. Preliminärexamen i medicinska
fakulteten 1914. Agro-forst kandidatexamen 1935. Deltagit med
Jägarbataljon 27 på ostfronten. Var under 1916 i rysk fångenskap, men
befriades vid revolutionens utbrott i mars 1917. Kommenderade 1918
hela Karelska fronten ända till Viborgsoperationerna då han förde
högra flanken, och vann den stora segern vid Tienhaara och
Naula-saari. Kommenderat under fredstid tankregementet, varit chef för
krigshögskolan samt bef. för krigsmakten 1928—33. Därefter insp.
general vid försvarsministeriet och fr. o. m. 1938 chef för
bef.-skyd-det. — Militära studier i Schweiz och Frankrike. Krigshögskola i
Italien 1923—25. Nuvarande grad 1930.
Sihvo har med karelsk livlighet rört sig på olika områden, såsom
redan hans studier utvisa. Dessutom har han varit bl. a.
riksdagsman, och framför allt skriftställare, inte blott på det militära
området, utan även på det skönlitterära.
Sihvo prisar finska offerviljan
Inom Finlands befolkningsskydd har man framför allt erfarit
vilken stor sanning där gömmer sig i det gamla ordspråket: All vår
början bliver svår, lyckan står den djärve bi. Sedan vi kommit över
begynnelsesvårighetema har vårt arbete inom detta nya och för
oss hittills så okända verksamhetsfält mycket riktigt börjat löpa
undan. Jag behöver knappast i detta sammanhang antyda vårt
arbetes vidlyftighet och mångsidighet, en sak som för den invigde är
nog så uppenbar. Jag hänvisar endast till de siffror som varit
synliga i tidningspressen, siffror som tala för sig själva.
En sak vill jag dock särskilt framhålla. I den ojämna kampen har
befolkningen själv överallt och vid varje tillfälle visat prov på en
enastående fasthet och beslutsamhet. Endast genom denna modiga
offervilja hos vårt folk har vårt arbete, alla svårigheter till trots, kunnat
framgångsrikt genomföras.
Foto: Finlandia Uutist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
