Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. och tigande
be-gynte den
obesegrade armén
sitt återtåg.
mars
med stigande oförståelse inför skeendet frågade vad dessa
hundrafem dagars förbittrade strid tjänat till, när nu de
män som fanns kvar fingo order att retirera i sitt eget
land, på sin hembygds jord som de så ärorikt försvarat.
Slutet på en heroisk kamp — som på ett enda slag vände
allt i nederlag.
Aldrig ha väl divergerande åsikter brutit så starkt mot
varann och mot piren, vågbrytaren Sverige, som denna
onsdagskväll, när den första chocken lagt sig och behovet
att forma de förvirrade tankarna i ord, lossade tungans
band igen. Att slutet kommit lika överraskande som början,
var den allmänna meningen. Oväntat och hårt. Och allt
eftersom kvällen skred fram blev övertygelsen att offren
inte varit förgäves, allt mer påtaglig. Skulle vi nu göra om
det hela, skulle det bli på precis samma sätt, men det var
oväntat att situationen gått dithän att man måste sluta fred
nu, sade en känd finsk vetenskapsman. För var och en stod
den nakna sanningen klar. Nu måste vi arbeta dubbelt så
mycket som förut för att bygga upp allt. Ett uppbyggande
som avsevärt försvåras genom det allmänna världsläget.
Vår självkänsla, fortsatte man denna minnesrika afton,
hade aldrig gått med på, vi hade evigt föraktat oss
själva, om vi frivilligt underkastat oss de till synes
lindrigare kraven. Man var allmänt övertygad om att det inte
stannat där, att det blivit krav på krav till en fullständig
tillintetgörelse. Många pekade pk ukrainarna och
inger-manländarna, som exempel. Efter vad man kunde
avlyssna föreföll det som slaget kändes så förlamande
därför att man tidigare inte föreställt sig just detta —
Finlands styckande. Att tusentals finska hem nu skulle skiljas
från fosterlandet. Visserligen hade man varit beredd på
ännu värre. Man hade trott att det gällde Finlands
bevarande eller fullständiga tillintetgörelse, alltså liv eller
död för hela landet. En del voro av den åsikten att man
på sätt och vis vant sig vid föreställningen att hela landet
skulle förödas, vilket medfört att största delen av
befolkningen gått under, och de överlevande fått söka sig till
främmande länder — men trots det fanns inte ett
ögonblick tanken att ge sig. Alla, föreföll det, voro ända till
denna dags radiotal inställda på att kämpa till sista man.
Under hela krigets tid hade finnarna hotats med
fullständig tillintetgörelse i proklamationer och offentliga uttalan-
„.då nyheten spreds om den hårda jr eden.
den från Moskva. Från den synpunkten var man på sina
håll beredd att betrakta det skedda som en seger. Fienden
insåg att det blev för dyrt för dem att erövra landet på
det sättet, resonerade man. Det var inte ett utslag av
ädelmod och storsinthet så som Pravda och Molotov ville göra
gällande.
Som ett sorgedok svepte mörkläggningen Helsingfors
denna fredsslutets kväll. Med varje nerv, varje sinne
förnam man med brännande intensitet att Finland hade
landssorg. A ili pekonen.
Foto: Text & Bilder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
