Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sistorium, ansågo en hvar magister skicklig att bekläda
hvilken som helst af filosofiska fakultetens sju
professioner. Vid besättandet af de lägre tjensterna vid
akademien, gjordes mindre afseende på lärdom och
skicklighet, än på de rekommendationer, de sökande förmått
ut-utverka sig af den ene eller andre mäktige och
inflytelse-rike magnaten. Så var tillgången vanligen, ehuru då och
då äfven någon främmande befordrades till en profession
vid akademien. Derföre hände det ganska ofta, att
professorns insigter i sin vetenskap icke sträckte sig
mycket längre, än till de läroböcker, han vid undervisningen
begagnade, och hvilkas anseende man i det längsta ville
bevara oförkränkt, då det var så beqvämt att följa dessa
ledares fotspår. Således mottog man med djup motvilja
i Åbo alla så kallade ”nya meningar i filosofien,” hvarmed
förstods de framsteg, vetenskaperna gjort i andra länder.
Flere professorer voro tröge och försumlige i skötande af sin
tjenst; någre t. ex. Petraeus och Kempe läste ej på hela
terminer. Då var det alldeles slut med allt studium i
deras vetenskaper, emedan studenterne sällan hade någon
större tillgång på böcker och läsning på egen hand
deri-genom försvårades. Akademiens kansler, grefve Brahe,
var för gammal och för afiägscn att med nödig kraft
be-ifra dylikt sjelfsvåld; prokansler, biskop Gezelius den
äldre, befann sig invecklad i ständiga tvister med
konsistorium, som på hans anmärkningar gjorde föga afseende.
Hos ungdomen voro sederna något mildrade; de vilda
uppträden på gator och gårdar, som under akademiens
första tider så ofta medförde dråp och svåra
kroppsskador, hade nu upphört till det mesta. Deremot voro
dryckenskap och dagdrifveri på källare och krogar så
mycket allmännare; studenterne voro ofta försumlige att
bi-vista föreläsningar och derföre äfven svage i kunskaper.
Biskop Gezelius beklagade sig tid efter annan deröfver,
att de som skulle prestvigas, till sina insigter voro
”mesta dels fast ynekelige,” och yrkade på bättre
undervisning af professorerne, samt strängare examina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
