Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
summade8, sedan den oduglige Kempe blifvit från den
historiska lärostolen flyttad till den juridiska.
År 1675 begaf sig den unge Paulinus öfver till
Sverige, på det bästa rekommenderad till Abo akademies
kansler, den åldrige grcfve Brahe, som med mycken
välvilja och godhet bemötte honom. Åfven i en annan hög
embetsman, presidenten i Svea hofrätt, friherre Kurck,
fann han en välvillig gynnare. I Upsala gjorde han
lag-farenheten till sitt hufvudstudium, och inskränkte sig ej
allenast till den svenska, utan förvärfvade sig jemväl
ganska vidsträckta och grundliga insigter i den romerska
rätten. Dock försummades dcrvid ingalunda andra lärda
sysselsättningar; de gamla språken fortforo att utgöra
hans älsklings-studium, men derjemte gjorde han sig
förtroligt bekant med de nyare folkens vitterhet. Han hadc
kärlek till skaldekonsten och röjde sjelf lyckliga anlag
för dess utöfning, genom hvilka egenskaper, i förening
med lärdom och goda seder, den unge Finnen snart
lyckades göra sig fördelaktigt känd och vinna ett visst
anseende. Detta ville han ytterligare öka genom något
offentligt lärdomsprof, och den 13 Juni 1678 höll han i
sådan afsigt ett tal inför Upsalas akademiske lärare och
studerande ungdom. Talet var denna gång på grekisk
hexameter, ämnet åter den finska fosterjordens ära och
beröm. Den varma känsla för fäderneslandet, som
genomandas detta lilla försök, ger det någongång en sannt
poetisk lyftning, i trots af det främmande språket och de
bojor det pålade skaldens fantasi. Finlands fägring och
bördighet, dess inbyggares enkla seder, landets berömda
inrättningar och frejdade slägter skildras efter hvarandra
och prisas med hänryckning; Finlands tärnor äro
ensamma nog olyckliga att ej med en enda rad ihågkommas af
den tjugutreårige skalden. Detta slags akademiska
litteratur är längesedan försvunnen ur minnet; möjligtvis kan
det derföre intressera en och annan läsare, att genom
ett litet prof få ett begrepp om den färdighet i de
klassiska språken, som den tidens lärda öfningar fordrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
