Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dock det var ej allenast på de döda tangomålen
Paulinus forsökte sig som skald, lian vann anseende som
en af den fosterländska vitterlietens lyckligast begåfvade
idkare på sin tid. Gustaf Wasa hade, då han tryggade
Sveriges sjelfbestånd, äfven räddat dess stolta och
manliga språk från det öde som drabbade Norriges, att
nem-ligen nedsjunka till en bond-dialekt och se danskon
inkräkta sin plats som landets skrifspråk. Reformatorerne åter,
som gerna drogo sina tvistepunkter med katholska kyrkan
under allmänhetens dom, nödgades föra hela sin polemik
i tal och skrift på svenska. Språket utbildade sig
härigenom till en stor rikedom i uttryck, som förenad med
kraft och kärnfull korthet, ger stilen hos de bättre
förfat-tarne under det sextonde seklet ett eget, naivt ålderdomligt
behag. Dock dröjde vitterheten ännu att uppblomstra,
ehuru alla vilkor för dess flor förefunnos. Orsaken låg
till större delen i tidens anda och de åsigter, som
uttalades af dess ledare, de första reformatorerne och den
nya lärans försvarare i farans stunder. Desse, oftast
stränge och dystre ifrare, fördömde gemenligen skaldekonsten,
såsom verldslig flärd och syndig lusta. Först sedan det
slägte, som på Upsala möte utkämpat den segerrika
striden för den evangeliska läran i Sverige, hunnit samlas
till sina fäder, samt efterträdts af ett yngre, mindre
allvarligt, först då började diktens blomster uppspira på det
svenska språkets grund. Sverige hade under och efter
trettioåriga kriget blifvit en makt af stor politisk
betydenhet; nationen hade kommit i en nära och oafbruten
beröring med det mediers ta och vestra Europas folkslag.
Som en följd häraf vunno utländska seder, utländsk smak
och bildning hastigt insteg hos de högre
samhällsklasserna, hvilka i allt sådant mer och mer aflägsnade sig från
det egentliga folket. Åfven i vitterheten visar sig sam-
Kolden dväljes väl der, men vinterdagarne endast,
Härdande kroppens kraft och skänkande Iemmarne styrka;
Värme der alstras nog om sommarens mattande nrstia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
