Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
häruti ett väsendtligt undantag. Det gafs en art poesi,
som lika starkt hänförde hög och låg, bildade och
obildade, och detta skaldeslag var det religiösa. Den andliga
lyriken fick en hög lyftning vid denna tid, och Sveriges
störste psalmsångare, fore Wallin, lefde under Carl XI.
Ehuru Paulinus icke tillhörde dessa, drefs han likväl af
sitt varma sinne för religionen att försöka sig i andlig
poesi. Men i likhet med sin företrädare, Spegel, valde
han ett mera omfattande, för episk behandling lämpligare
ämne. Han besjöng vår Frälsares lidande i poemet: den
korsfäste Christus, det enda af hans svenska
skaldestycken, som han lät utkomma i tryck, och hvaraf han till
och med några år sednare utgaf en omarbetning, under
en något förändrad titel. Den korsfäste Christus är
skrif-ven på Alexandriner, ganska ledigt versifierade; vi skola
till ett litet prof meddela de första verserna af poemet:
När J, o! menskobarn hört Thorens skarpa dundran
Med blixt och åskebrak, när J han märkt med undran
Hur hela himlens hvalf så jemt går ned och opp,
Och hur naturen all har än sitt fasta lopp:
Ha’n J då tänkt på en, som sådant allt förvåller,
Som himmel, jord och sjö så stadigt vid sig håller,
. Som regementet for och allmakts scepter bär
Utöfver allt; så sen, densamme sen nu här!*)
Dock lyckades det icke Paulinus att på detta falt skörda
några synnerliga lagrar. Oaktadt detta skaldestyckes
fler-faldiga förtjen8ter, saknar man hos författaren den djupa
och mäktiga hänförelse, den fantasiens djerfva flygt,
hvil-ka ensamt kunnat hålla honom uppe på hans ämnes
öfver-svinnliga höjder. I brist här af har han behandlat detta
mera rhetoriskt än poetiskt, och skaldestycket förefaller
derföre i sin helhet sökt, tvunget och kallt. Så tyckes
äfven den närmast följande tiden hafva dömt; hvarken
Carleson eller Sahlstedt hafva i sina samlingar upptagit
*) I alla ofvanföre införda poetiska stycken har ingen annan förändring
skett med originalet, än att orden blifvit skrifna enligt bruket i våra dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
