- Project Runeberg -  Finlands minnesvärde män. Samling af lefnadsbeteckningar / Band 1 /
19

(1853-1857) [MARC] With: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

/

ming begaf sig i hopp att genom varma bad återställa
sin alldeles förstörda helsa, och dit han, med konungens
tillstånd, medtog sin sekreterare, att sköta sin brefvexling
under tiden. Här dog Fleming under sommaren 1685 och
då Paulinus sände underrättelsen härom till Sverige,
anhöll han tillika om tillstånd att under någon tid ännu få
vistas utrikes. Han besökte nu åtskilliga orter vid Rhen
samt i Holland, och hade just på vägen till Paris hunnit
franska gränsen, då han erhöll svar på sin ansökning.
Svaret var en befallning att ofördröjligen inställa sig till
tjenstgöring i Stockholm. Till åtlydnad häraf vände han
genast om och vidtog åter sina båda tjenster. Vid
kammar-kollegium fick han till förman först kongi, rådet
Lilliecrona och efter hans frånfalle år 1687, grefve Fabian
Wrede, konungens gunstling. Hos båda lyckades han
ställa sig väl, och äfven Carl XI sjelf, som kände
personalen vid rikets kollegier, samt förmådde upptäcka den
driftige och redbare tjenstemannen äfven på en
underordnad plats, visade Paulinus bevågenhet. Ett vedermäle
häraf fick han den 6 Nov. 1690; vi vilja berätta saken
med hans egna ord i sin sjelfbiografi: ”Hans Maj:t månde
af egit bewåg och utan någons bemedlande, medelst ett
mycket Nådigt Diploma förbättra mit förra Stånd och
försätta mig ibland Sweriges Rikes Ridderskap och Adel.”
Enligt vedertaget bruk ändrade den nye adelsmannen sitt
fordna namn; han kallade sig nu mera Lillienstedt.

Carl XI förstod att gifva sina embetsverk full
sysselsättning samt utöfvade öfver dem en sträng kontroll.
Enligt hans uppfattning var riket ett stort hushåll, der
konungen spelade rollen af en klok och omtänksam
husfader. Derföre bjöd han till att personligen göra sig
underrättad om allt, ansåg det ej under sin värdighet att
befatta sig med de minsta småsaker, och ingrep utan
betänkande i sina embetsverks åligganden vid ringaste
anledning. Att genom ett sådant monarkens personliga
ingripande i underordnade detaljer, mycken oreda kunde
oppstå, synes undgått hans uppmärksamhet. Äfvenså att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:50:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finminn/1/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free