- Project Runeberg -  Finlands minnesvärde män. Samling af lefnadsbeteckningar / Band 1 /
23

(1853-1857) [MARC] With: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

heller gerna vara annorlunda. Under en så centraliserad
envålds-styrelse, som den dåvarande svenska, berodde
allt på konungens eget tillgörande, och som Carl Xll,
under sina fälttåg, hvarken hade tid eller lust att ingå i
någon omständlig granskning af myndigheternes i Sverige
forslager, så fingo dessa ofta vänta på svar, och den
civila förvaltningens och de särskilda kollegiernas
verksamhet forslappades.

Tjenstgöringen vid en kommission, hvars
åtgöranden med likgiltighet ansågos af konungen, kunde icke
vara angenäm for Lillienstedt. Han önskade sig en
annan plats och anlitade häruti grefve Pipers bemedling,
som stod högt i Carl XH:s ynnest, och med hvars
svägerska Lillienstedt var gift. Han vann sin önskan, då
han år 1705 utnämndes till vice president vid det
Wis-marska tribunalet. Detta var en år 1653 inrättad
öfver-dometol för Sveriges tyska länder, hvilka i Westfaliska
freden försäkrades om bibehållandet af sina lagar och
privilegier. Denna domstol var ansedd ungefar som
hof-rätteme i Sverige, Finland och Liflland, och hade i
likhet med dem vanligen ett riksråd till president. Äfven
vice presidentens plats besattes oftast med en svensk;
både den ene och den andre borde dock vara bevandrade
i den romerska rätten, efter hvilken processerna
afdöm-des vid tribunalet. Johan Rosenhane var nu president)
men befann sig på en beskickning till Berlin; Lillienstedt)
som mot slutet af sommaren öfverreste till Wismar, intog
således ordförandens ställe och skötte sin nya befattning
med vanlig drift och skicklighet. Det var likväl ej med
lagskipningen endast han blef sysselsatt; han fick äfven
en vidlyftig, om också icke storartad diplomatisk
verksamhet. Sveriges besittningar söder om Östersjön, eller
Pommern samt Bremen och Verden, fortforo att räknas
till det tyska, eller som det i kurial-stil kallades, det
heliga romerska kejaaredömet. Detta var indeladt i
kretsar, af hvilka hvar och en bildade likasom en stat for
sig, hade ett s. k. direktorium, som vårdade kretsens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:50:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finminn/1/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free