Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der skolila blifva anfallna, så länge kriget med
Frankrij-ke påstår.”*) En sådan plan att genom en
öfverens-kommen neutralitet skydda Sveriges tyska provinser var
verkligen å bane. Den enda här Sverige ägde efter
olyckan vid Pultava, utgjordes af de åttatusen man, hvilka
under general Krassows befäl blifvit lemnade i Polen.
Då nu konung August, vid första tidningen om Carls
nederlag, genast bröt freden och inföll i detta land, drog
sig Krassow undan till Pommern, der hans ställning,
sedan äfven Danmark förklarat krig, blef temligen vådlig.
For att aflägsna kriget från Tyskland erbjöd sig
kejsaren att, jemte sjömakterna, garantera en neutralitet för
Sveriges tyska besittningar, hvartill äfven Ryssland,
Sach-sen och Danmark samtyckte. Vilkoren voro, att dessa
provinser, jemte å andra sidan äfven Holstein, Schleswig
och Jutland ej skulle få angripas af de krigförande
makterna, samt att Krassowska hären ej fick dragas derifrån
till rndra svenska länder. Äfven rådet i Sverige ingick på
förslaget, nöjdt att vinna beskydd för dessa blottställda
orter för det ringa priset af den lilla Krassowska harens
overksamhet, som bestod af värfvadt folk och som knappt
var starkare, än som behöfdcs till besättningar i Pommern,
och hvilken ändå ej gerna kunnat öfverföras till Sverige, så
länge danskarne voro mästare i sjön. Men allt strandade
mot konungens ohjelpliga envishet; han ville ej begripa
forslagets fördelar och afslog det slutligen, troligen af
intet annat skäl, än det, att hans fiender antagit
detsamma. I Sverige lät rådet utrusta den här, hvarmed
Stenbock dref danskarne ur landet. Men som det var
nödvändigt att fordra de svåraste offer af folket till krigets
fortsättande, sammankallades ett slags mindre riksdag.
Kännande konungens obenägenhet för ständerna, hade
rådet ej vågat kalla dessa samtligen tillsammans, utan
endast ett utskott af de fyra stånden. Riksdag hade ej
ägt rum sedan år 1697; redan 1699 hade tunga krigsgär-
*) HandL rör. Skand. Hist. 17 Del. pag. 328.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
