Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yttrade sig med sin vanliga högdragenhet: MJe sois bien
aise, de ne vons pas laisser ignorer, que M:r de
Lillien-•tedt formo ci-dehors tonte nne b ande contre moi et qn’il
donne ponr premiére lepon k tous ceux, qui svy
met-tent, de faire de leur xnieux ponr me noircir bravement
dans toutes les cours, ou ils penvent avoir des habitu-
des. Vons youdrez bien croire, qne bien loin de mfen
inquiéter, je me moque et dn teintnrier et de ses
gar-pons.” *) Det var forst sedan fredsunderhandlingarna år
1718 öppnades på Aland, som Caiis förtroende for Görtz
syntes minskadt. De ryske nnderhandlarno voro bestämda
i sina anspråk på Xngermanland, Kezholm och Estland;
deremot voro de böjde att medgifva Sverige rätt, att
efter en längre tid, med en summa penningar få återlösa
Liffland. Äfven Wiborg hoppades Görtz knnna bevara
it Sverige. Han insåg att allt berodde på fred med
Ryssland, och att denna endast med betydliga uppoffringar
kunde vinnas; han ville derföre antaga de ryska vilkoren,
och sökte bärtill öfvertala sin konung. Men denna gång
strandade all hans vältalighet mot Carls orubbliga
envishet. Denne lät sig väl behaga att sluta fred med
Ryssland, och att få hjelp derifrån till genomdrifvande af sina
hämndeplaner mot de öfriga fienderne, men af sina ärfda
länder ville han ej afträda det minsta. Forgäfves
fore-speglade Görtz honom utsigten att på annat håll vinna
ersättning, f&rgäfves erbjöd han sig att inrätta
freds-dokumentet så, att man alltid skulle äga en skenfager
anledning att bryta det, när man kände sig stark nog att
böija kriget ånyo. Carls ärlighet kunde ej finna sig i
det sednare, hans stolthet icke i de fordrade afträdelsema,
och Görtz fick bestämd befallning att afslå de ryska
fordringarna. Emedlertid hade Carl visat lika liten
skicklighet att föra krig, som lust att sluta fred. Med sista
återstoden af sitt rikes manliga ungdom hade han uppBatt
sextiotusen man, dem han utrustat med den sista skärf-
*) Moser, Rettung der Ehre und Unscliuld des Freybem von Görtz, pag. 162.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
