- Project Runeberg -  Finlands minnesvärde män. Samling af lefnadsbeteckningar / Band 1 /
53

(1853-1857) [MARC] With: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stannade, utan dessa gingo väl till Stockholm och voro
troligen de optiska* instrumenter, genom hvilka de ryske
un-derhandlarne fingo en så klar blick i sina svenska
med-bröders instruktioner. Förhållandet var den tiden sådant
i hela Europa, att diplomatiska akter sällan blefvo en
hemlighet för den, som erbjöd guld för deras
meddelande, och Sverige utgjorde intet undantag från den
allmänna regeln. Der hade konungen och riket hvardera sitt
särskilda intresse att bevaka, och då dessa kommo i
delo, fick det sednare, såsom händelsen plär vara, sitta
emellan. Den förre önskade fred till hvad pris som helst,
blott hertigen af Holstein aflägsnades från Sverige, och
måhända var underhandlingen i Nystad till större delen
af-gjord, genom de hemliga meddelanden, som den franske
ministern Campredon på konung Fredriks vägnar hade gjort
det ryska hofvet. I det hela fick Sverige en så
förmånlig fred, man skäligen kunde vänta. Vi hafva sett att
tsaren på Aland hade erbjudit ungefär samma vilkor, samt
att Lifflands forespeglade återförening med Sverige,
sedan det tillhört Ryssland i fyratio år, mera var ett
bländ-verk, än menadt på fullt allvar. Visserligen säges Feter,
for att vinna fred, varit beredd att bevilja svenskarne
tullfri utförsel af dubbelt så mycket spannmål, som de
fingo i traktaten, samt dessutom utbetala femtiotusen
ru-bel i ersättning för svenska undersåters egendomar i
In-germanland, fördelar, som Lillienstedt och Strömfelt icke
bevakade. Men de hade också icke så noga kännedom
af sina vederparters hemliga instruktioner, som
Oster-mann ägde. Det förnämsta klandret skulle träffa de
svenska fullmäktige för antagandet af den nämnda sjunde
artikeln i freds traktaten, samt för kossackernes skymfiiga
öfvergifvande, om de ej i det förra varit bundne af
befallningar från Stockholm, i det sednare af den segrande
fiendens maktspråk. Vid dylika underhandlingar är det
nödvändigt att kunna gifva ett visst eftertryck åt sina
forslag genom vapen och härar, hvilket Sverige då
alldeles icke förmådde. Det hade under de sista krigsåren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:50:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finminn/1/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free