Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men i det fattiga Finland, hvars härdade folk, med vana
att gå döden hjelplöst till mötes, ännu då ansåg den
rationella Medicinen såsom en mindrcnödig lyxartikel,
trodde man några skatter icke stå att samla för en
sjuk-domsbotare, vore han ock ensam bland en befolkning af
en half million menniskor. *) De Theologiska studieme
förde lätt och beqvämt till indrägtiga* prestsysslor, och på
den Juridiska vägen, om hvilken det hette: Dat
Justrnia-nus honore8, stodo för landets med folkspråket förtrogna
söner en mängd domare-beställningar städse öppna. En
Olof Hegelin*, måhända Svensk, skall redan den 9 April
1640 blifvit under sin vistelse i Holland kallad till förste
Medicinse Professor i Abo, men han emottog icke
anbudet, utan qvarstadnade i Nederländerne. Ar 1641
rekommenderade Consistorium till denna befattning en
Medicinse Studerande från Upsala Erik Achrelius, Roslagsbo,
hvilken samma år äfven utnämndes till tjensten. Denne
gifte sig år 1643 med Procancellerens Biskop Rothovii
dotter, och oaktadt han hvarken såsom läkare eller
lärare fyllde sin plats och af Consistorium, på
Cancel-lerens tillstyrkan, erhöll varningar både ”för sysslans och
kyrkones försummelse”, qvarstod han dock vid tjensten
till sin död den 17 April 1670. Han efterträddes samma
år af sin discipel Elias Tillands, en Smålänning, hvilken
efter ett 2årigt vistande i Holland samma år i Leyden
blifvit promoverad Medicins Doctor. Om honom är det
bekant, att han år 1686 anställde den första dissection å
en menniskokropp, upptog Kuppis helsokälla vid Abo,
och, då Åbo stad ännu saknade Apothek, i ett eget
Laboratorium tillredde sig sjelf medicamenter. Hans
dispu-tationer: De arte medica, hvaruti Osteologien egenteligen
behandlas, och hans Catalogus plantarum prope Aboam
bevisa att han varit nitisk i sin tjenst Han dog ogift den
18 Febr. 1693. Honom följde i tjensten hans Landsman Lars
•) Bellus, en Italienare, som vistades i Sverige under k. Johan den
III:s tid, utsätter i sina skrifter folkmängden i Sverige på den tiden till 3
millioner och i Finland till en half million. Se Lagerbnng. Del. 4. Cap. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
