Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIL Aquam, vino melioris notse permixtam, ferunt
im-becilliores.
VIII. Motus et potus optima sunt sanitatis praesidia.
IX. Lac, acida et dulcia, hypocondriacis noxia.
X. Dysenteriam, qui solis excipiunt adstringentibus,
aut necant, aut in alium morbum prsecipitant.
XL Saccharum saturni, arcanum circumforaneorum,
dysen tericis, largioris inprimis manu, propinatum,
est lethiferum.
XII. Emplastra vulnera non consolidant.
Utom detta här nämnda lärdomsprof utgaf Ekelund
året derpå 1742 i Abo sin gradual-disputation: De jebri
eatarrhali korum annorum epidemica, försvarad utan
prae-ses eller respondcns, och torde af den fortjenst detta
arbete tillkommer Spöring sannolikt få tillräkuas en icke
ringa andel. Ekelund var af alla Spörings åhörare, af
hvilka de öfriga med undantag af endast Barthold Rudolf
Hast från Wasa äro mig obekanta, den ende som gjorde
allvar af sina medicinska studier och äfven af Spöring,
som då var frånvarande i Stockholm erhöll
Doctorsdiplo-met enligt uppgift den 1 Oct 1743, ehuru sannolikare år
1742, emedan det skall hafva skett, ”sedan en del af
Finland samma år blifvit intagen af Ryska arméen,”
hvil-ken han efter freden i Åbo den 7 Aug. 1743 åtföljde till
S:t Petersburg, der han skall kort derpå (1746) aflidit i
faltfebern. Ekelund skall gifvit Spöring det vittsord, att
han varit honom en god fader, en trogen lärare, hans
lyckas begynnare och fullkomnare.
En vigtig statsmedicin8k nyhet hade i början af
1700-talet dykat upp, nemligen frågan att medelst
koppympning å friska personer göra kopporne hos dem mildare
och sålunda förekomma den stora dödligheten i denna
farsot. Bekantgjord i Europa genom Grekiske Läkaren
Timoni år 1713 hade koppympningen redan 1721 blifvit i
London försökt på 6 lifsfångar, hvilka lyckligen
genom-gingo kuren och befriades från straffet. Kort härpå upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
