- Project Runeberg -  Finlands minnesvärde män. Samling af lefnadsbeteckningar / Band 1 /
130

(1853-1857) [MARC] With: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fora kringom landet mycket bedrägeri och lögn, derfore
skola fogdarne taga der vara uppå och hafva aga med
dem, och munkarne blifve icke längre ute i termin än
fem veckor vid Olofsmässotiden om sommaren och fem
veckor vid kyndelsmässan om vintern, och tage bref af
fogden eller borgmästaren när han utgår och presentere
sig honom när han igenkommer. Munkar som hafva ränta
gånge intet ut att tigga. Och aflägges den seden att när
prest dör tager biskopen hans ägodelar rätta arfvingar
till förfång, och gifve icke prest annorlunda testamente
än efter lagboken som andra dannemän. Händer att
fästman lägrar sin piga (fastmö) eller lagfästa hustru, bote
derför intet, efter emellan dem är rätt äktenskap för Gudi,
och må han icke åtskiljas vid henne, öfvergifver han
henne, straffes efter lagen. Icke skall heller något sjukt
folk tvingas af presterna till något testamente emot deras
fria vilja. Ingen uppebålle sakramentet for någon om
påsken eller annan tid antingen för gäld eller annat, utan
söke prest och kyrka sin rätt på ting och stämma som
förberördt är. För hor, lönskaläge, jungfrukränkning
botes konungen och icke biskopen. I skolstugor läses efter
denna dag evangelium ibland andra lexor, efter det är ju
kristliga skolor. Biskop vige ingen till prest utan den
som kan predika för folket Guds ord. Prelaturer,
kano-nier och prebenden skola ej förses (besättas) med mindre
konungen blifver åtspord eller den hans nåde dertill
skickandes varder.”

Sådan var nu kyrkolagen i Sverige och Finland på
den tid hvarom frågan är. Man hade i Ordinantian
tydligen undvikit att vidröra de mest omtåliga punkterna,
och för den religiösa öfvertygelsens förändring innehåller
den ingenting annat än att blott sådana prester skulle
tillsättas som kunna och vilja predika Guds ord samt att
evangelium skulle läsas i skolorna. Men för den andliga
reduktionen och för inskränkningen i presternas makt var
med denna ordinantia mycket undangjordt; konungen fick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:50:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finminn/1/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free