Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaplig bildning, emedan Upsala akademi ännu var i
fullkomligt lägervall. Protestantismen hade också sannolikt
da ännu icke uppstått eller åtminstone icke så mycket
ut-bredt sig att orden kunde befara någon skada af den
unga mannens vistelse utrikes. Skytte genomreste en
stor del af Tyskland och Italien, måhända äfven
Frankrike, samt beflitade sig derunder i flere år om studier,
förnämligast teologiska. Återkommen till Sigtuna kloster
med rykte ior lärdom, valdes han med allas bifall till
klostrets prior omkring år 1522. Detta är det första
årtal som förekommer i urkunderna om honom; man kan
deraf leda sig till att ungefär bestämma hans födelseår.
När han redan 1544 infor konungen klagar öfver sin
ålderdom, så måste man antaga honom då halva varit öfver
60 år gammal och öfver 40 år när han fick det
maktpå-liggande priorsembetet. Bestämmer man således lians
födelseår till omkring 1480, så torde man icke mycket
misstaga sig; i sådant fall skulle han liafva dött vid 70 års
ålder. Ar 1524 utnämdes Skytte till hela
Dominikaner-ordens i Skandinavien gener al-vikarie och visitator öfver
dess kloster i norden. Såsom sådan fick han af konung
Gustaf I år 1525 en skrapa för det han ”förfor blödeliga”
med sina ordensbröder, bland hvilka Gustaf hadc spårat
förrädiska stämplingar, samt att han tillät brödren Robert
emot konungens vilja bekymra sig om samma embete;
Skytte befalldes derföre förvisa de utländska
klosterbröderna hem till sitt fädernesland (Danmark eller Norge).
Dock blef han snart derefter genom konungens
föranstaltande kallad till biskop i Åbo, hvilket embete nyss
blifvit ledigt genom Erik Svenssons afskedstagande;
Gustaf Vasa hade nemligen förnummit att Skytte både var
af ett mycket eftergifvande lynne och i sitt sinne icke
ogillade den kyrkoreform konungen hade påbegynt, ehuru
det är ovisst om han, såsom Rhyzelius uppgifver, hade
hört Luther i Wittenberg. Om så förhållit sig skulle
Juusten sannolikt icke underlåtit att nämna det om sin
vördade gynnare; också är det föga troligt att Skytte i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
